strukturerad undervisning, allmänna råd...?

I skolverkets Allmänna råd till Lgr11 talas om vikten av strukturerad undervisning. Jag föredrar hellre ordet ändamålsenlig.

Vad betyder då detta?

Ja, det handlar om att Skoverket tycker att vi lärare är dåliga på att tydligt planera och följa upp vår undervisning. Är vi det? Eller är det så enkelt som att skolan inte är en skrivkultur som för ner allting på papper utan lärarna bär sin planering och bedömning i kroppen, i tankarna?

Jag är oavsett vad benägen att hålla med om att vi kan bli bättre. Bättre på att på att följa upp vår undervisning och systematiskt utveckla den, utifrån analys och kritisk gransking utifrån. Men det bör sägas att detta har helt enkelt inte varit fokus i vår yrkesroll. Lärare har nog mer sett sig som tjänstemän som följer och uträttar och framförallt verkar i det egna klassrummet, aldrig utanför, när det gäller att studera den egna undervisningen. Vi har inte sett oss som professionella yrkesutvecklare/undervisningsutvecklare som skapar och prövar på ett mer generellt plan, som sprider lektionsplaneringar och får dem kritiskt granskade.

Det är väl just denna systematiska prövning och utveckling som är garanten för att en verksamhet vilar på vetenskaplig grund(som undervisningen skall enligt skollagen). Då måste undervisningen tas fram på ett mer systematiskt sätt, inte att man ändrar lite här och där utifrån vad man känner för, utan att man har tänkt efter vad det är denna uppgift lär eleverna och hur denna uppgift står i relation till andra slöjduppgifter eleverna blir utsatt för under sina skolår.

Under de senaste åren har jag arbetat en del med skolutvecklingsmodellen Learning study. Styrkan med denna modell är att man på ett mer sytematiskt sätt utvecklar ett lektionsinnehåll och man gör detta flera lärare i grupp.

En learning study har vanligtvis tre cykler, dvs man planerar och genomför och följer upp en uppgift och så gör man om detta med samma "lärandeobjekt"(dvs det som eleverna ska lära sig) men man försöker i varje ny cykel att förbättra lektionen. Efter den tredje cykeln har man designat ett lektionsupplägg som man har prövat och utvecklat systematiskt.

Jag tänker inte här gå in mer i detalj på hur en learning study går till. Det finns inte ett sätt, det finns massvis och det finns också massvis av skrivna artiklar, teorier och dotorsavhandlingar kopplade till Learning study. Det finns mycket att kritisera också. Det skriver jag mer om i min licuppsats om den någonsin blir klar.

Det jag tänker gå in på istället är vikten av att vi lärare måste börja arbeta mer systematiskt - och experimentellt - i relation till vår undervisning.

Vi måste ta fram planeringar som är kopplade till styrdokumenten. Vi måste pröva dessa.
Vi måste pröva elevernas kunskaper för att se om eleverna verkligen lär sig det vi vill att de ska lära sig i denna uppgift. (i en learning study gör man för- och eftertest för att undersöka elevernas förmågor)
Vi måste ändra och göra förbättringar i uppgifter, utifrån kollegiala samtal och jämförelser och analyser av vad som skedde under lektionen och utifrån bedömningar av elevernas arbeten.

Vi måste göra allt detta om vi vill vara professionella på riktigt. Vi måste också se till att vi får tid och förutsättningar att arbeta på detta sätt. Förutsättningar som att regelbundet på schematid träffa kollegor på andra skolor i närområdet,  t ex ett par gånger per termin.

Två exempel:
Lärarna i min pågående learning study har en dag i veckan lektionsfri avsatt för detta utvecklingsarbete, under ett år.

På min skola har vi äntligen skapat ämneslag(utöver arbetslag) med konferenstid i regel varje vecka. Och vi ska på dessa konferenser planera och utveckla undervisningen gemensamt (vi är sex slöjdlärare totalt på vår skola). Vi är på g, även om vi ännu ligger i startgroparna för en systematiskt utvecklad undervisning.