Ny facebookgrupp skapad för slöjddidaktiska frågor:
Nationellt resurscentrum för slöjdämnet
Vi får se om denna grupp kan fylla ett behov av att mötas. Jag vet att det finns många mindre slöjdlärarnätverk runt om i landet, men jag har länge önskat att det fanns en plats där man kunde nå ut till kollegor runt om i landet och diskutera aktuella frågor, förutsättningar i undervisningen och salarna och dela med sig av lektionsplaneringar och pedagogiska/didaktiska tankar och idéer.
Att diskutera frågor som:
- läromedel och slöjdmaterial
- slöjdsalars utformning/inredning
- hur man kan designa uppgifter och arbetsområden
- hur man kan utvärdera och systematiskt förbättra redan existerande uppgifter och arbetsområden
- hur man kan bedöma olika förmågor
- hur man bör förhålla sig till läroplanen, kursplanen, kunskapskrav och andra styrdokument
- fortbildningsmöjligheter
- forskningsrön
- pågående forsknings- och utvecklingsprojekt
med mera....
Gå gärna med!
Sprid gärna vidare till kollegor!
söndag 4 november 2012
torsdag 1 november 2012
PP blir LPP...som kan bli vetenskapligt grundad lektionsplanering?!
Från och med nu har vi på Mariaskolan mer eller mindre bytt ut begreppet LPP till PP. Pedagogisk Planering istället för Lokal Pedagogisk Planering.
Varför detta ordpillande? Gör det verkligen någon nytta? Varför "hittar vi på" massa märkliga begrepp när det finns mer begripliga termer som lektionsplanering eller undervisningsplan? Vem hittade på begreppet "LPP"? Skolverket?
Vi som arbetar i Stockholm Stad kan se att detta ordbyte från LPP till PP skett i vår webbportal Skolwebben, där det finns en bank där lärare kan lägga upp sina planeringar som andra inom staden kan ta del av.
LPP var ju trots allt ett begrepp som hörde till 1994 års läroplansidé - där läroplanen saknade ämnesinnehåll och det var detta som man på varje skola skulle sätta sig och formulera utifrån de lokala förutsättningarna. Den lokala förankringen i synen på kunskap och lärande var viktig. Tanken var GOD. Arbetsbördan och implementeringen av denna rätt revolutionerande läroplansidé var det inte.
Nu har Skolverket och utbildningsministern gått ut och intygat att lärarna INTE ska skriva lokala pedagogiska planeringar, att det kravet är borttaget. Administrationen ska minska. Men kommer den verkligen att göra det? LPP-effekten är väl trots allt att lärare har börjat göra sin professionella kunskap publik. Den finns dokumenterad, den kan granskas, och förhoppningsvis därigenom även utvecklas.
Jag hävdar nog fortfarande att didaktiska planeringar är ett bättre begrepp än pedagogiska planeringar. Didaktik är ju ett mer undervisningsspecifikt/skolspecifikt begrepp jämfört med pedagogik. Didaktik är läran om att undervisa. För mig betyder det att jag faktiskt planerat den didaktiska verksamheten - tagit hänsyn till vad jag ska undervisa om, hur undervisningen ska gå till och hur den ska utvärderas, och varför eleven ska arbeta med denna uppgift. Men det har jag inte lyckats få genomslag för på min skola...än.
Jobbar på det. Tills vidare har vi smugit oss fram en bit på vägen, från LPP till PP. Målet är DP.
Och detta ordbajseri måste förstås i relation till undervisning på vetenskaplig grund. Jakten på ett yrkesspråk. Om vi kunde slippa den hysteriska akademisering som sker i samhället hade nog lärare fortsatt med att säga lektionsplanering - precist och begripligt för alla?
Lektionsplanering på vetenskaplig grund...?
I en lektionsplanering bör framgå? (med inspiration från didaktisk planering)
: vilken eller vilka lektioner den gäller - tidsram
: vilken elevgrupp
: vad som ska läras - förmågor, termer, material, tekniker, verktyg - framskrivet i ett meningsfullt sammanhang.
: varför detta ska läras - koppling till forskning och tidigare lektions- och lärandeerfarenheter, läroplan, barnkonvention, mänskliga rättigheter, skollag och dylika motivgrundande dokument och argument
: hur lärandet ska gå till och lektionsarbetet läggas upp - olika delar av undervisningen inklusive redovisningsformer
: hur bedömningen ska ske och återkoppling ges till eleven
: hur planeringen kommer att utvärderas
Varför detta ordpillande? Gör det verkligen någon nytta? Varför "hittar vi på" massa märkliga begrepp när det finns mer begripliga termer som lektionsplanering eller undervisningsplan? Vem hittade på begreppet "LPP"? Skolverket?
Vi som arbetar i Stockholm Stad kan se att detta ordbyte från LPP till PP skett i vår webbportal Skolwebben, där det finns en bank där lärare kan lägga upp sina planeringar som andra inom staden kan ta del av.
LPP var ju trots allt ett begrepp som hörde till 1994 års läroplansidé - där läroplanen saknade ämnesinnehåll och det var detta som man på varje skola skulle sätta sig och formulera utifrån de lokala förutsättningarna. Den lokala förankringen i synen på kunskap och lärande var viktig. Tanken var GOD. Arbetsbördan och implementeringen av denna rätt revolutionerande läroplansidé var det inte.
Nu har Skolverket och utbildningsministern gått ut och intygat att lärarna INTE ska skriva lokala pedagogiska planeringar, att det kravet är borttaget. Administrationen ska minska. Men kommer den verkligen att göra det? LPP-effekten är väl trots allt att lärare har börjat göra sin professionella kunskap publik. Den finns dokumenterad, den kan granskas, och förhoppningsvis därigenom även utvecklas.
Jag hävdar nog fortfarande att didaktiska planeringar är ett bättre begrepp än pedagogiska planeringar. Didaktik är ju ett mer undervisningsspecifikt/skolspecifikt begrepp jämfört med pedagogik. Didaktik är läran om att undervisa. För mig betyder det att jag faktiskt planerat den didaktiska verksamheten - tagit hänsyn till vad jag ska undervisa om, hur undervisningen ska gå till och hur den ska utvärderas, och varför eleven ska arbeta med denna uppgift. Men det har jag inte lyckats få genomslag för på min skola...än.
Jobbar på det. Tills vidare har vi smugit oss fram en bit på vägen, från LPP till PP. Målet är DP.
Och detta ordbajseri måste förstås i relation till undervisning på vetenskaplig grund. Jakten på ett yrkesspråk. Om vi kunde slippa den hysteriska akademisering som sker i samhället hade nog lärare fortsatt med att säga lektionsplanering - precist och begripligt för alla?
Lektionsplanering på vetenskaplig grund...?
I en lektionsplanering bör framgå? (med inspiration från didaktisk planering)
: vilken eller vilka lektioner den gäller - tidsram
: vilken elevgrupp
: vad som ska läras - förmågor, termer, material, tekniker, verktyg - framskrivet i ett meningsfullt sammanhang.
: varför detta ska läras - koppling till forskning och tidigare lektions- och lärandeerfarenheter, läroplan, barnkonvention, mänskliga rättigheter, skollag och dylika motivgrundande dokument och argument
: hur lärandet ska gå till och lektionsarbetet läggas upp - olika delar av undervisningen inklusive redovisningsformer
: hur bedömningen ska ske och återkoppling ges till eleven
: hur planeringen kommer att utvärderas
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)