tisdag 21 februari 2012

Checklista säkerhet i träslöjden

Fick just tips om denna länk för att säkerställa säkerheten i slöjdsalen:

Arbetsmiljöverkets checklista för arbete vid maskiner

Sedan finns ju som jag tidigare nämnt Säkerhetsskrifterna som Arvidson och Johansson skrivit att beställa på bland annat Slöjd-detaljer:


måndag 20 februari 2012

Lokalt material - inspiration Stockholm Wood

Fick just tips om Designgalleriets utställning "Stockholm Wood" som pågår t o m 3 mars. Så här står det på deras hemsida:

Med start under Stockholm Design Week i februari presenterar Designgalleriet närproducerade produkter av formgivaren Emma Olbers. Av fallna träd från stadens parker och ull från Djurgårdens får skapar Emma Olbers design med fokus på det närproducerade. Idén till utställningen "Stockholm Wood" föddes vid ett kreativt samtal på Designgalleriet. Emma Olbers hade en tanke om att skapa närproducerade möbler från en begränsad radie, där materialet endast fick komma från Stockholm innerstad.

Oblers kontaktade ett arboristföretag och köpte loss sex träd, som annars skulle gått till ett av Stockholms värmeverk. Resultatet blev en pil från Norr Mälarstrand, en alm från Stureparken, en lönn från Katarina Bangata, en lind och en kastanj från Långholmen och en poppel från Gullmarsplan. Med tre säckar fulla av ull och två skinn från "Kungens får", som betar på Djurgården i Stockholm, kunde projektet starta. Med hjälp av Ire Möbel och Asplund fraktades stockarna ner till Tibro där prototypframtagningen av möblerna startade. Resultatet blev en soffa, ett soffbord, en matta och ett antal accessoarer i trä.

Ett intressant tänk att ta in LPP:er - att eleverna ska använda lokalt producerat material med en tydlig avgränsning i form av en begränsad area dessutom! Att väva in materialvalet på ett intressant sätt i själva uppgiften (det är annars min uppfattning att vi servar eleverna alltför mycket med denna kunskap - vilket leder till att de inte utvecklar sin förmåga att välja lämpliga material särskilt väl...)


Här finns en blogg med bilder från utställningen:

http://annettesskimmer.blogspot.com/2012/02/stockholm-wood.html


Jag tänker att alla vi runt om i landet som jobbar på innerstadsskolor borde ta parkförvaltningen till hjälp när vi behöver material(delvis såklart). Våra olika återförsäljare i alla ära, men mången gång har jag gått förbi grenhögar i stadens parker och förgrymmat mig över allt fint slöjdmaterial som går till spillo. Och mången gång har jag förgrymmat mig över allt "dött" - dvs. stiliserat fördighyvlat virke våra elever får möta i slöjden.

Hur charmiga är brädgårdar i jämförelse med en prunknande skog?
Nä, Länge leve associationsslöjden och grenars besjälade språk!

Jag gillar även hyvlat virke, tro inget annat.
Men det får liksom lite för stort utrymme i skolslöjden kan jag tycka.

tisdag 14 februari 2012

Nu går det att anmäla sig till fortbildning i Stockholm

Nu kan man gå in och anmäla sig till de två nätverks- och fortbildningskvällarna på Nordiska museet i mars.

Här kan du läsa mer om innehållet, upplägget och anmälan:

Skolslöjd för slöjdlärare - idéutbyte och interaktiv fortbildning


Troligtvis kommer "kvällens resultat" i form av ett tio-femtontal utvecklade undervisningsplaner/LPP:er/Didaktiska planer att läggas ut på Pedagog Stockholm.

torsdag 9 februari 2012

Inspiration till samarbete mellan musik och slöjd? Didaktisk planering.

Fick just se denna udda musikvideo:

http://www.dump.com/2012/02/05/ok-gos-newest-music-video-mustve-taken-ages-to-make-video/

Jag blev väldigt inspirerad till att planera undervisning ihop med musiken! Och framför allt en samarbetsuppgift där eleverna arbetar i team för att skapa ett gemensamt musikaliskt och slöjdigt uttryck.

Jag har tidigare prövat ett samarbete mellan musik och slöjd, det var då elever i åk 4 som fick i uppgift att tillverka rytm-instrument av olika slag för att sedan tillverka en låt med dessa i musiken.

Nu tänker jag spåna lite kring undervisningsplanering inom detta kunskapsområde.


  • Syftet med uppgiften - Vilka förmågor kan utvecklas i denna uppgift?  Konkreta lärandemål...
- förmågan att formge och framställa ett musikinstrument
- förmågan att göra medvetna val av material, form och konstruktion utifrån lämplig ton, klang, resonans och hållfasta konstruktioner
- förmågan att analysera och värdera slöjdarbetet genom att forma och omforma materialet på olika sätt för att hitta "rätt" ton, klang, resonans. 
- förmågan att tolka det musikaliska uttrycket i slöjdföremålet  (och hur material, struktur, form, färg, symboler och mönster kan förstärka uttrycket, t ex om man vill ha ett "spöklikt" uttryck, ett "barnsligt uttryck" eller ett hårdrocksuttryck...)

-bör dessa avgränsas mer alt. välja bort någon förmåga? Här bör jag även väva in delar av det centrala innehållet, men har ännu inte funderat kring vilken årskurs..


  • Upplägget
- hur ska uppgiften presenteras? Hur sätter läraren ramar för uppgiften och "dukar upp" uppgiften i salen eller var man nu är, vilka associativa föremål och inspirationsmaterial har valts ut? (t ex visa filmen ovan eller visa på olika material och sätt att undersöka och pröva på). Hur ska arbetet redovisas? Tidsramar?


  • Bedömning för lärande

- Hur ska eleverna få återkoppling på sitt lärande? T ex samling i slutet av varje lektion där läraren lyfter "lärande exempel" - olika kritiska moment i arbetet som skett under lektionen. Dokumentera med video och/eller foto under arbetets gång som klassen sedan kan studera. Kompisbedömning - eleverna får bedöma varandras resultat, inte bara slutresultatet utan i bröjan av arbetet, i mitten och slutet.


  • Dokumentation

- Hur ska läraren(och eleverna) dokumentera elevernas  lärprocesser? Till exempel video och foto enligt förra frågan. Portfolio eller loggboksskrivande/ritande/klistrande...mp3-inspelningar som eleverna får göra när de stöter på problem?


  • Utvärdering-Utveckling av undervisningen

-Hur ska läraren utvärdera undervisningen? Hur vet läraren att eleverna lärt sig något av undervisningen? Vad har de lärt sig? Kan man göra någon form av förtest och eftertest av elevernas förmågor? Vad har varit särskilt kritiska moment, vad har många haft svårigheter att lära sig? Hur kan jag ändra undervisningen? Låta eleverna ge feedback på undervisningen utifrån uppgiftens mål (inte utifrån vad som varit roligt eller "latjo"). Utvärdera tillsammans med kollegor utifrån elevernas resultat utifrån det dokumenterade materialet, göra anpassningar inför nästa omgång. Det hade varit coolt att tänka lesson study eller learning study och forskning under denna punkt, dvs att få till stånd en mer systematisk utveckling av undervisningen där man arbetar cykliskt och kollaborativt(flera lärare involverade) när det gäller undervisningsdesignen.

lördag 4 februari 2012

Olika slöjdformer - slöjden i samhället?

I Lgr11 finns det "nya" kunskapsområdet Slöjden i samhället. Vad detta kunskapsområdet innebär och omfattar är dock i högsta grad outforskat skulle jag vilja påstå. Hur talar vi om olika slöjdformer med våra elever? Hur kategoriserar vi, vad styr? Jag tänker att man kan göra det med några olika ingångar, såsom den traditionella uppdelningen i materialbundna slöjdarter. Men det finns ju andra former av slöjdarter eller slöjdformer som är mer knutna till en livstil/en ideologisk verksamhet, en samhällsinstitution eller någon annan rörelse.

En början till att samla ihop och kategorisera olika slöjdformer:

Materialbundna slöjdformer:
Halmslöjd (en variant av trä?)
Metallslöjd -varianter: plåtslöjd, trådtjack, osv.
Läderslöjd 
Pappslöjd
Plastslöjd
Textilslöjd
Träslöjd - variant: råslöjd(i färskt virke)
osv.
Mjukslöjd?
Hårdslöjd?

Livsstilsbundna slöjdformer:
Luffarslöjd - slöjd som inte kräver otympliga verktyg, som man kan bära med sig.
Radikalslöjd - varianter: ikeahackning, skrotslöjd, redoslöjd, återbruksslöjd..."nytt barn har osäkert namn"
Kravallslöjd - eller Craftivism på engelska. Slöjd med syfte att skapa samhällsdebatt, omfattar både lagliga och olagliga slöjdformer såsom klotter, rätten till att utsmycka det offentliga rummet. Inväntar Marie Kocks avhandling med spänning!
Husbehovsslöjd - det som hemslöjden stod för innan den blev institutionaliserad.Kopplat till vågen av hemmafixarprogram på TV.

Institutionsbundna slöjdformer:
Skolslöjd - varianter: snickis/minisnickis på förskolor, levande verkstad/skapande på fritidshem,  pedagogisk snickerislöjd (Salomons begrepp och pedagogiska idé som institutionalierades)
Hemslöjd - varianter: slöjdklubbar, slöjdcirkus
Konstslöjd - begreppet förekommer som en synonym till hemslöjd, folkkost, allmoge och konsthantverk. I engelskan finns ordet Crafts. Förekommer inom museivärlden, t ex Röhsska museet i Göteborg med mottot "för mode, design och konstslöjd"

Skolslöjd på Nordiska

Igår öppnade den "lillstora" utställningen om skolslöjd på Nordiska museet, här finns lite bilder som en kollega från Knutbyskolan tagit:

Bilder från vernissagen

Länk till Nordiska museets utställning om skolslöjd

Jag vill verkligen uppmana alla som får möjlighet att besöka och se med egna ögon alla dess fantastiska slöjdalster som visar på en otrolig bredd. Däremot saknade jag att själva skolslöjden som verksamhet fått väldig lite utrymme. Det är, lustigt nog precis som traditionen, mest fokus på föremålen. Massvis av föremål ihopträngda på en liten yta. Massor av tankeväckare för slöjdlärare.Och inte minst för våra elever!

Det finns förvisso bilder bland annat från min skola Mariaskolan och från ovan nämnda Knutbyskolan. Kanske finns det någon ytterligare bild från äldre slöjdsalar men ingen direkt fördjupning eller samlad utgångspunkt för det pedagogiska rummet eller slöjdsalen som didaktiskt redskap.

Det finns en hörna i form av en "verkstad" men det är uppenbart att den inte är gjord av en slöjdlärare eller för ett skolsammanhang. Den kan man kritiskt granska! Ovanför "arbetsbordet" hänger våra femmors drömfångare vilken jag tycker är en fin sambo i tanken.

Att fånga slöjdidéer och göra dem till påtagliga ting.

Länge leve skolslöjden!

Några bilder från vernissagen i torsdags:


Ett coolt samarbete av elever på Knutbyskolan

Pappslöjden - vad hände med den? Nåt för år 1-3?

En jämförelse av gammalt och nytt: från Brumme Björn till "hästen som blev en kamel"
- underbart exempel på skolslöjdens utveckling !

Elsie Bloms fina lilla bok i stort format!

Kul att våra elever fick ställa ut och en LPP
- som man bör granska kritiskt! (Synd att inte bedömningsdelen syns!)

Taxen!



Jag och min slöjdhäst <3 ...som man också kan granska kritiskt!
Men jag älskar och är stolt över den ändå.
Liksom associationsslöjden(från min Utbildningsmäster Ulf Åman)
som jag hoppas får mer utrymme i skolslöjden framöver!

Instruktionsfilmer i slöjd och didaktisk planering

Besökte just slöjdkollegan Marcus sida Verktygsväggen, där han lägger upp instruktionsfilmer för elever när det gäller tekniker, arbetsområden m.m. Garanterat nspirerad!

Det är ju det ljuvliga med youtube-fenomenet att kunskapen ges fantastiska möjligheter till etablering i och med att man kan se instruktioner om och om igen, pausa, gå till baka precis som matteläraren Salman Khan blivit känd för.

Tänk om vi kunde bygga upp en liknande bank (likt den som Khan academy skapat) av slöjdinstruktioner, där vi hjälps åt att fylla på åt varandra - delade kunskap är bättre kunskap! Jag har själv länge velat göra filmer och jag vet ju hur Inger Degerfält arbetat fram en enorm samling filmer inom textilslöjd kopplade till slojd.nu.

Det kan ge en helt ny tyngd åt den didaktiska planeringen. Att i LPP:er - eller som jag helst vill säga den didaktiska planeringen - lägga in länkar till instruktionsfilmer m.m. istället för att försöka formulera detta i ord, vilket ofta är rätt meningslöst i multimodala ämnen som ju slöjd är.

Därför är didaktisk planering ett bättre begrepp om vi ska tala om dokument som är gjorda av lärare för att beskriva sin (den vetenskapliga grunden eller åtminstone accumulerade erfarenheter bakom) undervisning - för andra lärare. Det handlar om att synliggöra den professionella kunskapen och i förlängningen systematisera den.

Det är där skolan brister - i det systematiska undervisningsarbetet. Jag är övertygad om att det mest kraftfulla skolutvecklingsverktyget är det som lärare själva besitter i form av kollektiv kunskap, men vi måste ta tillvara och synliggöra den kollektiva kunskapen. Kritiskt granska den och utveckla den. Vi måste skapa nätverk och bli bättre på att dela och granska varandras lektioner och arbetsområden och didaktiska tänk.

Jag hoppas att de mötesplatser såsom Slöjdbiennalen, Slöjd i norr, och förhoppningsvis det Ämnesdidaktiska nätverket för slöjd i Stockholm( som jag själv försöker bygga upp delvis i tjänsten - alla är välkomna att joina!) mer och mer fokuserar på att lärare delar och granskar varandras undervisning. Och att skolledare fattar att vi måste byta ut fortbildning till forskning- och utvecklingsarbeten i skolan. UT med dyra "generella" fortbildningssatsningar och återinför lärarseminarier och stärk lärarkonferenser där lärare utvecklar ämnesdidaktiska kunskaper tillsammans.Vi måste självklart få tid i tjänsten att nätverka, det är ju vad vi måste jobba mot, att förändra lärarrollen. Men som pionjärer måste vi även våga satsa själva, annars kan vi hälsa hem.