onsdag 26 december 2012

Arbetsområde, uppgift, övning, eller test?

Kärt barn har som bekant många namn. Detta inlägg är en i hög grad spekulerande text som handlar om vad vi egentligen kallar produkten av vår didaktiska planering, alltså det som våra elever möter i undervisningen och det som vi lärare "producerar" i vår didaktiska fabrik.

I många ämnen talar man om uppgifter. Idag kommer ni få till uppgift att....Den här uppgiften går ut på att... En uppgift känns ganska kort eller så består den kanske av deluppgifter.

Uppgift 1a, 1b, 1 c osv. någon som ser en matematiklektion framför sig? "Matteboken" typ.

Ett annat fenomen är det vi kallar arbetsområde. Nog ganska vanligt förekommande begrepp i slöjden. Ja, det är väl det man arbetar med, inte svårare än så? "Arbetsområdet i höst är klädsömnad för halva gruppen och lådkonstruktion för andra halvan" till exempel. I vår kommer ni att arbeta med inre och yttre formning i trä och sen kommer ni att arbeta med återbruksslöjd. Det är liksom ett område om ett specifikt... arbete? Detta begrepp är väl tydligt inriktat på något man ska sysselsätta sig med.

Och så har vi den gamla klassikern: Övning. Övning och träning som så länge varit så fult i den svenska skolan eftersom det riskerar att döda all form av kreativitet och innovativt tänkande. Det "stela", trista, efterapande repetitiva som bygger på att det finns ett "rätt sätt" och nu ska du öva dig tills du kan göra precis som i facit. Samtidigt vet vi alla att övning och endast övning ger färdighet...eller?

En intressant ord i slöjdsammanhang är test och prov. Beroende på hur vi uppfattar dessa begrepp så kan de båda vara "korrekta" och "icke-korrekta" i slöjdundervisning idag. Om jag säger: - gör en provbit! eller "testa först" till en elev så betyder det ju något helt annan än om jag säger: "Idag ska ni får ett test av mig" eller "idag är det dags för prov". Hur vanligt är det med prov i slöjden? Behövs de och isåfall till vad? Och hur kan ett slöjdprov se ut?

Jag försöker introducera ett nytt begrepp i min undervisning: Kunskapsområde. Ett kunskapsområde  är det som jag eller jag + mina lärarkollegor skapat. Det är förmåga + innehåll = det som ska läras, det kunnande som ska utvecklas. Det bygger på valda delar av kursplan och läroplan, på valda delar av ämneskunskaper i slöjd: de tekniker, de material, de funktioner och de uttrycksformer som valts ut som ett ramverk för aktuell uppgift.
Det skulle kunna stå arbetsområde, men för att skilja ren produktion från lärandesituation behöver vi sätta kunskapen i fokus. Slöjdsalen är inget snickeri, skrädderi, smedja eller liknande verkstad. Det är en pedagogisk miljö. Det är inte produktion som står i fokus, även om detta är av yttersta vikt, utan det är lärandet. Annars, tänker jag, blir det återigen tekniken och/eller föremålstypen som hamnar i fokus.

Ett kunskapsområde i slöjd enligt Lgr11 bör bygga på ett komplext lärandeobjekt och kan både sträcka sig över lång tid, upp till ett år som jag ser det, men också kortare tid som några lektioner. Ramverket får inte endast utgöras av en viss teknik eller en viss typ av föremål eller en viss typ av uttycksform osv. Ramen bör omfatta t ex en teknik och ett uttryck (ex 1) eller ett material och ett uttryck(ex 2) eller teknik + föremål + material(ex 3) osv..

Exempel 1: Tekniker för att böja trä + "rörelse" (material ej bestämt) (åk 7-9)

Exempel 2: Ullgarn/akrylgarn, renhorn/akrylplast, björkvril/valnöt, vadmal/fleece + "samiskt" (åk 4-6)

Exempel 3: Tekniker: Enkel formning av trä -  kapa, skära, fila, slipa + enkel formning av metall - såga, fila + enkel formning av ull - våttova  + enkel handsömnad + Föremål: Matsked med träskaft och filtfodral + Material: sked i rostfritt stål, skaftämnen av några olika svenska träslag, ull både färgat och ofärgat. (åk 2-3)

Inom ramen för ett kunskapsområde som ska pågå under längre tid  bör eleverna möta någon form av mindre startuppgifter, som att följa en arbetsbeskrivning och tillverka något för att bemästra en teknik eller få tillfälle att experimentera i några liknande material. Då är uppgift mer eller mindre synonymt med övning och även att "testa" eller att "göra en provbit". Frågan är om det måste "bli något"... jag är inte så säker på att det måste det...

När det gäller test och prov i bemärkelsen "bedöma förmågor" kan de förekomma både vid kortare arbeten och längre. Det kan vara ett kamratbedömningstillfälle under pågående arbete eller att ha skedprovning med glass med de färdiga skedarna och reflektera/samtala kring förhållandet mellan ergonomi, form och symboliska uttryck. Det kan också vara ett diagnostiskt test i början av ett arbetsområde för att läraren ska kunna göra sig en uppfattning av elevens förmågor. T ex har jag prövat inom kunskapsområdet den gamla lådan: form, funktion och konstruktion i åk 6 att låta eleverna under en lektion och utan min hjälp få till uppgift att kapa en kortare bräda i två delar och sätta samman dessa två utan hjälp av skruv eller spik men trälim ok. De ligger olika sågar, rundstav, träplugg och trälim framme. Lektionen därpå får de kasta bitarna i golvet för att se om de håller. Vi pratar kvalitet och stora anläggningsytor.


Frågan om hur man kan tänka kring och designa kunskapsområden i skolan är långt ifrån löst. Den är just påbörjad.