söndag 16 oktober 2011

Förespråkar DP, inte LPP!

Det råder just nu åtminstone i stockholms Stad en kollektiv hets på att skriva LPP:er, dvs lokala pedagogiska planeringar som beskriver undervisningen, vilka förmågor/mål som fokuseras och vilket innehåll och hur detta ska behandlas och hur det kommer att bedömas. På mins skola diskuterar mer eller mindre frustrerat kring LPP:andet: form, innehåll, för eleven eller för lärarna i första hand?, mall-inte mall, enbart text-dokument eller PPT eller räcker det att skriva punkter på vita tavlan? Och hur mycket tid ska vi egentligen lägga ner på att skriva LPP:er?!

Jag fundera över hur vi ska förhålla oss till detta märkliga fenomen:

Pedagogisk planering - huruvida den är lokal, kommunal, uppgiftsspecifik, terminsspecifik eller verksamhetsspecifik kan diskuteras! Är det möjligt eller rimligt att tala om lokal pedagogisk planering som om den riktar sig till både lärare, skolledare, föräldra och elever? Jag tror inte det.

Vad bör vi fokusera på i första hand - en planering för eleverna? Eller en planering för oss lärare? Jag kan åtminstone särskilja två behov - en för undervisaren och en för den lärande. För mig som undervisar både yngre barn och slöjdlärarstudenter är det ett måste att anpassa spårket till mottagaren, eller åtminstone mängden text. Vi måste välja vad vi ska fokusera på - antingen skriver vi fram så pedagogiska planeringar som möjligt - som ett läromedel, något som kommer att användas i undervisningen. Eller så skriver vi fram planeringar på ett yrkesspråk - i syfte att dela med andra lärare, att utveckla den kollektiva kunskapsbasen - en framtida bank av kvalitativa uppgifter och arbetsområden och tankar kirng hur detta kan behandlas och organiseras. Alltfrån designen av det pedagogiska rummet - slöjdsalen - och hur den inreds och används, till hur vi bedömer elevers slöjdkunskaper och vad det är som ska bedömas.

Under min utbildning fick vi lära oss att skapa didaktiska planer/didaktisk planering. Syftet med en didaktisk plan är att läraren formulerar tankarna som ligger bakom ett arbtesområde i slöjd. Vilka kunskaper/förmågor som arbetet/uppgiften ska utveckla, vilket material eleverna ska arbeta med, vilka tekniker, hur undervisningen designas, vad som kommer att bedömas, och framförallt motiven bakom varför man valt just denna uppgift/detta arbetsområde knutet till beprövad erfarenhet och teorier om lärande, kunskap och slöjd som ämne och verksamhet. Detta är ett sätt att dokumentera och systematisera sitt professionella arbete. Målet med att skriva DP:ar är att jag som lärare delar med mig av mina didaktiska planer och får ta del av kollegors didaktiska planer för att utveckla en kollektiv kunskapsbas - slöjddidaktik.

Jag tror att båda formerna av planering är viktig och bör samprioriteras eller arbetas med växelvis. Den pedagogiska planeringen med syfte att användas med eleverna i undervisningen och den didaktiska planeringen med syfte att utveckla och befästa lärares kunskap.

Problemet idag är att tiden inte räcker till. Vi måste välja. Eller måste vi det? Jag vill gärna tro att vi kan arbeta parallellt med två spår. På vår skola, mariaskolan, har vi gjort så att vi börjar i elevdokumenten. Vi har på skolan bestämt att vi ska ha en mall för hur en LPP ska se ut. Jag tänker verka för att detta blir ett kan, inte ett bör. I detta perspektiv bör en LPP vara så nära eleven och undervisningen som möjligt, och ett vitt papper med möjligen färgglad text är inte tillräckligt rolig och motiverande. Möjligen att en ppt är roligare, fångar eleverna bättre. Jag vill att de ska förstå och jag vill närma mig eleverna där de befinner sig och det är inte alltid i texten. Ganska sällan faktiskt. I synnerhet i slöjdsalen. Det materiella måste få finnas med! Elerverna måste få uppleva en oslipad yta och en välslipad yta för att förstå lenhet! Detta vi jag få med i våra LPP:er. hur tusan detta ska gå till....

2 kommentarer:

  1. Många funderingar samlade! För min del har jag sett stora vinster med att jobba med tydliga LPP då främst för läraren som ett underlag för att veta vad man håller på med, för att föra planeringar vidare till andra lärare, för att ha ett underlag för att svara eleverna när de ställer frågor om bedömning, för att bli bättre i att planera mer långsiktigt. Jag tycker det är bra att tvingas svara på frågor om vad man förväntas göra och tyvärr räcker det inte med att ha tänkt för sig själv. Jag har försökt det i många år och tycker att jag blivit tydligare med LPP som ett pappersex.

    Jag skulle alltså vilja säga att LPPn är för pedagogen i första hand, själva dokumentet alltså!!! Sen ligger det självklart till grund för att kunna förklara undervisningen vad beträffar sysslor och bedömning och dessutom erbjuder man i bästa fall en mer stringent undervisning med en bra LPP.

    /LPPförespråkaren!

    SvaraRadera
  2. Oj oj. Inser nu när jag läser om dina DP att det egentligen är en sådan jag också talar för, eller? Är det skillnad mellan min beskrivning av en LPP och en DP som du beskriver den?

    SvaraRadera