Jan Thavenius har skrivit en läsvart och slående artikel om faran i att standardisera skolan.
Jag tänker när jag läser hans text att vi bör se upp med fällan att kopiera varandras bedömningsmatriser, observationsmallar och dylika didaktiska redskap utan att ha gjort dem till våra egna och bygga in dem i vår egen undervisning.
Jag har uppfattat av vi lärare ofta är alltför snabba med att sno åt oss bra "undervisningstips", mallar och blanketter och övningsuppgifter utan att faktiskt väva in dem och relatera dem till övriga delar i vår undervisning.
Om jag t ex tar över en matris eller bedömningsmall som en kollega gjort för att dela ut till mina egna elever gäller det ju att jag har tolkat kursplanen i slöjd på samma sätt som min kollega gjort. Om hon eller han skrivit fram arbetsmiljö väldigt tydligt som ett bedömningsområde, ja då gäller det att även jag har med detta i min undervisning på ett snarlikt sätt som min kollega, eftersom de s.k. värdeorden sannolikt är kopplade till denna lärares sätt att undervisa om arbetsmiljö med eleverna, t ex om man har specifka uppgifter som man tar in och bedömer t ex underhåll av vissa verktyg och redskap, eller säkerhetstänk när man rör sig i salen. Eller ännu värre - om han eller hon inte har med arbetsmiljö - då riskerar jag att missa detta område helt om jag alltför godtroget nöjer mig med att följa mallen. Detta skulle jag tro att vi hanterar mycket olika.
Jag har t ex ansvarsgrupper i slöjdsalen, några elever ansvarar för målarhörnan, några för träverktygsväggen, några för metallrummet osv. Detta tar jag in i min bedömning, hur eleverna sköter städningen. I nuläget gör jag någon kommentar då och då i mitt protokoll när jag lagt märke till det ena eller det andra, aktivitet eller inaktivitet. Men jag skulle gärna göra det mer strukturerat. Däremot är jag tveksam till att standardisera det. Va trist det skulle vara om alla slöjdsalar såg likadana ut, på pricken, som en klinik.
Hur kreativt skulle det vara på en skala?
Hej, tack för en intressant blogg, fick vetskap om den idag när jag läste kollegans Slöjdforum 06/11. Formativa bedömingsmallar är bra om man gör dem till sina. Det är viktigt att vi omvandlar dem till det jag gör i salen med mina elver. Vi bedömer kanske inte alla samma saker då vi har olika upplägg och uppfifter. Jag föredrar att ha en som jag utgår ifrån innan jag startar upp eleven med nya uppgifter. Sedan får jag naturligtvis omarbeta dem så det passar med elevers valda uppgift och med de fårmågor som jag ser att eleven kan utveckla i just det arbetet.
SvaraRaderaGrymt okreativt om alla slöjdsalar vara likadana och väldigt otillfredställande när föräldrar kommer till skolan och säger att precis en sådan gjorde jag också här på slöjden med dig som lärare. Skärping. Vi måste utveckla ämnet och inte reprducera mallar. /Henrietta
Det är en aning svårt det där. Det finns enormt mycket kunskap som man inte får negligera, redan paketerade, som definitivt förtjänar en chans. Kolleger som lagt många timmar på att ta fram material som de därefter vill dela med sig, MEN som det mycket riktigt påstås här bör vi göra dessa till våra verktyg, färga de med våra nyanser, se dessa genom våra glasögon och framför allt utvärdera utifrån vad vi ville uppnå och uppnått.
SvaraRaderaFantastisk blogg (BTW)
Walter
Eftersom vi slöjdlärare ofta är något av ensamvargar ute på skolorna (i bemärkelsen få av oss) tycker nog jag att det inte alls är dumt att få möjlighet att ta del av andra slöjdlärares bedömningsmallar.
SvaraRaderaDet betyder inte att kopiera rakt av, utan mer att man får en annans syn på undervisning och bedömning att väga in mot sin egen. Ligger den relativt nära tankemässigt och språkmässigt så stärker det den egna bedömningen.
Är där å andra sidan få likheter ger det upphov till nyttig självransakan kring vad som bedöms och varför. Gör jag rätt eller fel? Det kan leda till en helt ny syn på hur kunskap förmedlas och bedöms.
En annan fråga som kan vara relativt problematisk är hur jag som lärare förtydligar vad jag avser lära ut och på vilka premisser jag bedömmer hur eleven lyckats. Det är svårt att vara så pass tydlig kring detta så att alla elever verkligen förstår vad som avses. Vad det är just jag bedömmer och hur jag bedömmer det.
Genom att ta del av andra lärares bedömningsmallar (och allra helst också deras planering kring lektionerna) kan man få nyttig information som hjälp på vägen.
Här bidrar faktiskt du, fröken slöjddidaktik, till spridning av tankar och ideér på ett mycket bra sätt och det tackar vi för. / Christer