Händighet och skolslöjd i media

Både igår och idag lyssnade jag på slöjdprat på radion. Det är sannerligen örongodis för en slöjdlärare när slöjd, hemslöjd, hantverk och händighet får så mycket utrymme i media! I slutet av detta inlägg länkar jag till en artikel om handen och hjärnan och om Göran Lundborgs forskning inom hnadkirurgi.

Idag sändes en repris av programmet om Näässlöjden - Sveriges kanske största pedagogiska exportvara. Klart lyssningsvärt:

Swedish Sloyd - svensk träslöjd ute i världen

Lite märkligt dock att programpresentatören meddelade att "nu är det dags för ett program om svensk textilslöjd" och i slutet nämnde hon även ett kärt problembarn, begreppet "syslöjd". Men jag vill nog påstå att det mesta handlade om Ottos pedagogiska snickerislöjd och hans modellserie, inte mycket Hulda Lundin där inte, och inte heller något om metallslöjden. 

Hade varit intressant om programmakarna kunde kopplat till dagens svenska skolslöjd, den skolslöjdforskning som finns och dagens läroplansinnehåll. Men men..man får vara tacksam för det lilla :)

Igår lyssnade jag till Bolin i P1 och hans tappra försök att lyfta diskussionen kring händighet och den kanske mest intressanta frågan - hur lär man sig att bli händig, eller skicklig:

Hantverkshajp och Gunnars tumme mitt i handen

Hela konceptet var kul - att han bjudit in en (kvinnlig, fint så politiskt korrekt) byggnadssnickare som skulle lära honom att snickra en fågelholk och att gräva i innebörden av begrepp som händighet och "tummen mitt i hand". I början av programmet kände jag mig ganska förvirrad. Varför hade han bjudit in en byggnadssnickare och inte en slöjdlärare eller hantverkspedagog av något slag? Inget ont om snickarens insats, men jag hade nog tyckt det vore intressantare att lyssna till en erfaren slöjdlärare som kunde dragit paralleller till barns slöjdande och hur man hanterar elever som har svårt att lära sig slöjd.

Däremot var det mycket intressant att höra hjärnforskaren Ann-Christin Eliassons kommentarer om hur händighet eller snarare skicklighet utvecklas och hennes redogörelse för hur minnet påverkar vad vi kan i slöjd, men även motivation och lust.. Hon pratade både om processens betydelse, om övningens enorma betydelse för att bli skicklig och den komplexa aktivitet som slöjdande innebär, där olika sinnesintryck och tanken samverkar och förutsätter varandra. Superintressant!

Fick mig att tänka på en handkirurg som det stod om i tidningen Hemslöjden för något halvår sedan (minns tyvärr inte vilket nummer). Han heter Göran Lundborg och är professor i handkirurgi och talade sig varm om hantverk och handens betydelse för hjärnans utveckling. Att handens aktiviteter upptar en mycket stor del av hjärnan. Vårt fantastiska enastående verktyg - handen! Här är en länk till er artikel jag hittade i Läkartidningen:

Hjärnan kan styra handen – men handen kan forma hjärnan

 Jag tror vi slöjdlärare behöver mer av denna typ av hårdfakta för att argumentera för vårt ämnes vikt i guld. Och det behövs verkligen mer forskning som knyter an till hur vi slöjdlärare kan organisera slöjdundervisning på vetenskaplig grund så att Sveriges unga hjärnor går en ljus framtid till mötes!