tisdag 17 juli 2012

Dags att skrota begreppet hemslöjd?

När jag läser artikeln om hemslöjd i DN den 17 juli kan jag inte låta bli att fundera kring varför vi envisas med att tala om "hemslöjd". Begreppet hemslöjd som jag förstått det växte fram under 1800-talets industrialiseringsera och nationalromantiska era och stod i kontrast till begrepp som manufaktur, hantverk och hela skråväsendets arv där slöjd kommit att betyda "ren" produktion. Slöjd som ett generellt fenomen på 1800-talet handlade inte som idag om att individen ska producera för hand och uttrycka sitt formspråk (det fanns så klart i bakgrunden) utan i fokus låg ATT tillverka föremål, det var liksom inte lika tydlig skillnad mellan handgjort och maskingjort, mycket i var människas hem var fortfarande handtillverkat. Men vem i dagens Sverige gör skillnad mellan låt säga ett slöjdat föremål och ett hemslöjdat föremål? I dagens postindustriella era står väl slöjd och slöjdarbete (till skillnad från hemslöjd) mer än någonsin för just kontextuell, subjektiv/individuell produktion och materiella uttryck eller med ett vardagligt ord: hemmagjort - i betydelsen "jag har gjort den själv därhemma".Var det inte just detta som hemslöjdsföreningen och Lilli Zickerman ville åstadkomma?
Då kan man fråga sig varför verksamheten som helhet envisas med att kalla sig hemslöjdsförening och inte slöjdförening...och Svensk dessutom?! Till vilken nytta spelar detta idag, har inte nationalismen spealt ut sin roll för länge sedan i vårt globala samhälle när vi ser hur någon i Katmandu (se och läs lite om detta på slöjd.nu ) sitter och tovar precis som någon gör  en solig sommardag i Stockholm - the capital of scandinavia (jag ironiserar för att vara övertydlig)...alltså det kan snarare vara maskinella förutsättningar, klimat och målsättning som påverkar slöjdalstrets identitet snarare än den nationella härkomsten.  Iså fall blir det globala samhället till en utopi när vi envisas med att tala om "svensk hemslöjd". Ett annat exempel: är s.k. gatuslöjd/grafittislöjd något annat än hemslöjd? Ni vet när människor väljer att slöjda ute i naturen, stadsnaturen alltså och lämna spår av sitt slöjdande i form av uppmjukade invirkade lyktsolpar, biholkar på husväggar eller en soptunna transformerad till en hungrig tiger med man i form av fuskpäls, som jag såg på södermalm för nåt år sen...det är väl inte hemslöjd...eller?!  En annan falang är konsthantverket. De som idag arbetar med slöjd som profession benäms och benämner sig oftast konsthantverkare, inte slöjdare, som t ex några smeder eller keramiker jag pratat med. Varfördå? Kanske för att slöjd inte ses som en vetenskap, som något generellt, utan som massa små lokala, kontextuella aktiviteter utan direkt koppling. Jag funderar alltså över om begreppet hemslöjd i sig kan innebära en bromskloss för slöjdämnets utveckling och riskera dess framtida existens och överlevnad som en byggsten i samhället. Och varför pratar vi inte alls om hantverk..vad tusan är skillnaden mellan hantverk och slöjd?

Ja, kärt barn har då sannerligen många namn: Hantverk, handarbete, design, konst, snickeri, snideri, vävning, täljning, slöjd, hemslöjd, skolslöjd, gatuslöjd, radikalslöjd, kravallslöjd, mjukslöjd, hårdslöjd, trådslöjd, träslöjd, textilslöjd, metallslöjd, plastslöjd, och så kan man gå på. Visst är detta viktiga kategorier och nyanser i vårt språk som alla främjar vår förståelse av slöjd, om jag nu vågar använda det som ett paraplybegrepp. Jag vågar det eftersom vi ju råkar ha ett skolämne som heter SLÖJD. Precis som att det finns ett skolämne som heter FRANSKA och ett som heter HEM- och KONSUMENTKUNSKAP. Så alltså, slöjd. Tänk om det är så att vi bestämmer oss för att det finns ett ämne som heter slöjd. Det skulle lika gärna kunna hetat "konst och hantverk", "handarbete och design" eller något i den stilen. Tänk om det är så att slöjdämnets grammatik, alltså vår kategoriindelning och systematik utgör av våra olika slöjdformer? Som anting är knutna till ett material, en teknik eller en plats...

Respekt för hantverket kräver ett fördjupat kunnande.

Må det vara gatuslöjd, sameslöjd, hemslöjd, skolslöjd eller någon annan öjd.

2 kommentarer:

  1. Jag gillar hemslöjd - min tanke är att det finns så många människor i landet som sitter just hemma och arbetar på något. Stickar sockar, täljer med mera. Så alla dessa som håller på gör inte ett konshantverk utan bara "gör" av vana, meditativt kanske, njuter och har det "mysigt". Ge bort en present till någon eller till sig själv inför vintern. Så jag håller inte med dig där inte. Jag kan förstå din tanke med att slöjd kanske ska ändra namn. Samtidigt är det så orginellt och så SVENSKT med just "SLÖJD"!! Kram Anna Kim Udd

    SvaraRadera
  2. Ja kan dock inte bli klok på skillnaden mellan en slöjdare och en hemslöjdare. Håller med om mysfaktorn och "den lilla människan" som ställs i centrum i begreppet HEMSLÖJD. Men återigen, vad är då skillnaden mellan SLÖJD och HEMSLÖJD? Idag skiljer vi ju t ex mellan en designer och en slöjdare. En designer är någon som utvecklar prototyper och ritningar men som inte deltar i hela produktionsprocessen. En slöjdare däremot gör allt själv - från idé till färdig produkt. Gör då en hemslöjdare något ytterligare, t ex är det då fenomen som "terapi" och "livsstil" kommer in i bilden? Alltså att man slöjdar för att må bra och för att det är en sorts ideologi?

    SvaraRadera