Angående artikeln i Slöjdforum nr 4/10 om kursplanen

Det är läskigt att få ta del av hur andra uppfattar en och ens ståndpunkter. Det är också väldigt nyttigt, för man tvingas att fundera över om man varit tillräckligt tydlig i sitt framförande. Kommunikation är ju alltid interaktiv, och båda parter är involverade i uttrycket.

Hur som helst, kom till saken Jenny.

I senaste numret av slöjdforum har man skrivit en i högsta grad aktuell, viktig och intressant artikel, med flera  bra formuleringar, frågor som lyfts och ifrågasätts. Emellertid - då jag öppnade tidningen och såg artikeln där jag figurerar i storbild intill en lätt aggressiv rubrik rös jag i hela kroppen. Va?! Det här är absolut inte vad jag står för, mina kommentarer har helt missuppfattats! Och det stämmer inte att jag är frustrerad och starkt kritisk till det "slutgiltiga" förslaget. Tvärtom, jag tycker det som vi lyckades skriva fram finns kvar och att formuleringarna är adekvata (jag har ju varit med och skrivit det så konstigt vore ju annat).

Skolverket har inte varit inne och "pillat" märkbart i det som vi skrivit fram som ämnets och undervisningens syfte och särart, förmågorna som ska utvecklas och ämnets centrala kunskapsområden. Däremot har det slutgiltiga förslaget inte presenterats än. Det har varit ute på remiss sedan april och har nu bearbetats mer eller mindre av de olika departementen. Så det kan ha hänt grejer med texten som vi ännu inte har en aning om. Som kommer att läggas fram inom någon/några få veckor.

Så här tar jag helt enkelt tillfället i akt och uttrycker - med mina ord - min kritik krig kursplanearbetet i relation till framförallt riktlinjerna för detta arbete som regeringen satt upp och som skolverket haft att rätta sig efter.

Artikeln, som jag läser den, fokuserar kritiken i hög grad gentemot skolverkets förslag efter det att vi i skrivargruppen lämnat ifrån oss vår slutversion. Min negativa kritik riktar sig alltså inte mot skolverkets förslag utan mot de direktiv som regeringen fastställt för uppdraget som givits till skolverket. Det här med de begränsade skrivningarna, strikta ordvalen och den som jag ser det ensidiga och fattiga kunskapssyn som detta resulterar i. Fast - jag är inte kritisk till att vi tvingades skriva fram ett kunskapsinnehåll i form av "faktakunskaper" - detta anser jag att slöjdämnet vinner mycket på! Däremot instämmer jag helt i att det är en stor förlust att vi inte kunde skriva fram de för slöjden specifika arbetsformer som lägger vikt vid elevens personlighetsutveckling och slöjdens roll som meningsskapande verksamhet (och som utvecklar ansvarstagande, kreativa m. fl. förmågor) .

Jag citeras enligt följande i ingressen:  "det är frustrerande att väsentliga delar av våra skrivningar har tagits bort". I mina ögon framställs det här som att skolverket under processen förra hösten tog bort väsentliga delar av våra (läs: skrivargruppen som jag ingick i) skrivningar. Det jag menade var inte "våra" skrivningar, utan de skrivningar som finns i gällande kursplan kring just ämnets personlighetsutvecklande aspekter. Det tycker jag är en stor skillnad.
Samma sak när det gäller strävansmålen och uppnåendemålen. Vi fick veta redan innan vi började skriva fram kursplanetexten att målen skulle bort och ersättas av några få förmågor. Detta är inget jag tycker är entydigt negativt, tvärtom (däremot fascinerande, med tanke på att det enbart är en revidering). Jag anser att det är bra att vi tagit bort fler av strävansmålen då dessa inte alls är särskilt ämnesspecifika utan uttrycker mer allmänna förmågor. Jag menar att förmågor som ansvarstagande, kreativitet och problemlösningsförmåga inte är reserverat för slöjden, de ägs lika mycket av alla skolämnen.

När det gäller borttagandet av målen har dessa ersatts av förmågorna i slutet av syftestexten samt de kunskapskrav som utgår från dessa förmågor. Det är fel som artikeln säger (i den gråa rutan) att målen ersatts av det centrala innehållet. Det centrala innehållet är en helt ny del i kursplanen och syftar till att definiera vad slöjdkunskaper ÄR. Min kritik gentemot kursplanens syn på bedömning handlar om begreppet kunskapskrav (som varit ett fast begrepp), som jag tycker rimmar illa med att vi faktiskt har en målstyrd skola. Eller har vi det i och med detta förslag? Här handlar det ju snarare om en kravstyrd skola...

Nedtoningen av de personlighetsutvecklande förmågorna har inte ersatts av slöjdkunskapers samhälleliga betydelse. De har ersatts av ett ämnesspecifikt innehåll som tydliggör vad slöjdkunskaper är, vad det innebär att vara kunnig i slöjd. Jag tycker detta är kanonbra och ett otroligt eftersatt område! Sen behöver vi givetvis skapa en kreativ debatt kring detta innehåll, för det är ju som med slöjdprocessbegreppet - vi slöjdlärare tolkar vårt ämnesinnehåll på extremt skilda sätt. Vi saknar ämnesspecifika begrepp, teoretiska begrepp. (jämför matematiken som pratar om t ex geometri, medan vi har...ja vaddå? Formkunnande?)

Och så har vi slöjdprocessen... Det framgår inte riktigt i artikeln tycker jag att det faktiskt är vi slöjdlärare i skrivgruppen som valt att plocka bort detta begrepp, inte skolverkets efterarbete av vårt förslag. Tycker jag kan vara värt att förtydliga. Lika så begreppet hantverkskunnande som vi skrivit i. (detta är ett begrepp som jag vurmar särskilt för!). Att välja att ta in detta begrepp anser jag inte alls riskerar slöjdämnets varande utan handlar snarare om att skriva fram ett ämnesspecifikt kunskapsområde i slöjd. Det finns ju inget annat ämne i skolan som utvecklar elevens manuella kunskaper - hantverkskunnandet - som slöjden gör. Sen kan man diskutera om det är "rätt" begrepp för att beskriva denna kunskap. Det "hantverkande" som sker i slöjdundervisningen utvecklar ju ett visst kunnande. Kanske det som Salomon kallade elevens fysiska och sinnliga förmågor och att öva upp vissa muskelgrupper (då tänker jag på koordinationen öga- hand(kropp)-tanke).

Slutligen måste jag bara reagera på Nämnden för hemslöjdsfrågors remissvar. Jag välkomnar verkligen deras reaktion kring begreppet hantverkstekniker - en diskussion vi måste fördjupa och utveckla. Är det hantverkstekniker vi lär ut i skolslöjden? Var tar då det experimentella och innovativa vägen? Hur definierar vi begreppet hantverksteknik? Jmf t ex journalistiska hantverkstekniker...är detta också slöjd då? (ja, för att vara extrem). Jag instämmer även i vikten av undervisning utomhus i naturen - men - vi fick ju inte skriva ut undervisningsformer/metoder - bara kunskapsformer.  Däremot: varför i hela fridens namn är inte sågning en hantverksteknik?! Att kunna såga, att utföra en viss typ av sågning med en viss typ av såg, från kontursåg till motorsåg, är inte det en hantverksteknik?
Och så till att metalltrådsarbeten inte skulle lämpa sig för små barn. När det gäller metallslöjd för yngre barn har jag svårt att se någon annan form av metall än tråd som lämpar sig för deras händer. Och det handlar ju inte om att ge sig på avancerade luffarslöjdstekniker utan att kanske surra tråd till en figur/form. Piprensare är ju en vanlig form av metallbaserat material som skulle kunna lämpa sig som slöjdmaterial för de yngre. Eller?

All for now.