torsdag 1 november 2012

PP blir LPP...som kan bli vetenskapligt grundad lektionsplanering?!

Från och med nu har vi på Mariaskolan mer eller mindre bytt ut begreppet LPP till PP. Pedagogisk Planering istället för Lokal Pedagogisk Planering.

Varför detta ordpillande? Gör det verkligen någon nytta? Varför "hittar vi på" massa märkliga begrepp när det finns mer begripliga termer som lektionsplanering eller undervisningsplan? Vem hittade på begreppet "LPP"? Skolverket?

Vi som arbetar i Stockholm Stad kan se att detta ordbyte från LPP till PP skett i vår webbportal Skolwebben, där det finns en bank där lärare kan lägga upp sina planeringar som andra inom staden kan ta del av.

LPP var ju trots allt ett begrepp som hörde till 1994 års läroplansidé - där läroplanen saknade ämnesinnehåll och det var detta som man på varje skola skulle sätta sig och formulera utifrån de lokala förutsättningarna. Den lokala förankringen i synen på kunskap och lärande var viktig. Tanken var GOD. Arbetsbördan och implementeringen av denna rätt revolutionerande läroplansidé var det inte.

Nu har Skolverket och utbildningsministern gått ut och intygat att lärarna INTE ska skriva lokala pedagogiska planeringar, att det kravet är borttaget. Administrationen ska minska. Men kommer den verkligen att göra det? LPP-effekten är väl trots allt att lärare har börjat göra sin professionella kunskap publik. Den finns dokumenterad, den kan granskas, och förhoppningsvis därigenom även utvecklas.

Jag hävdar nog fortfarande att didaktiska planeringar är ett bättre begrepp än pedagogiska planeringar. Didaktik är ju ett mer undervisningsspecifikt/skolspecifikt begrepp jämfört med pedagogik. Didaktik är läran om att undervisa. För mig betyder det att jag faktiskt planerat den didaktiska verksamheten - tagit hänsyn till vad jag ska undervisa om, hur undervisningen ska gå till och hur den ska utvärderas, och varför eleven ska arbeta med denna uppgift. Men det har jag inte lyckats få genomslag för på min skola...än.

Jobbar på det. Tills vidare har vi smugit oss fram en bit på vägen, från LPP till PP. Målet är DP.


Och detta ordbajseri måste förstås i relation till undervisning på vetenskaplig grund. Jakten på ett yrkesspråk. Om vi kunde slippa den hysteriska akademisering som sker i samhället hade nog lärare fortsatt med att säga lektionsplanering - precist och begripligt för alla?

Lektionsplanering på vetenskaplig grund...?

I en lektionsplanering bör framgå? (med inspiration från didaktisk planering)

: vilken eller vilka lektioner den gäller - tidsram
: vilken elevgrupp
: vad som ska läras - förmågor, termer, material, tekniker, verktyg - framskrivet i ett meningsfullt sammanhang.
: varför detta ska läras - koppling till forskning och tidigare lektions- och lärandeerfarenheter, läroplan, barnkonvention, mänskliga rättigheter, skollag och dylika motivgrundande dokument och argument
: hur lärandet ska gå till och lektionsarbetet läggas upp - olika delar av undervisningen inklusive redovisningsformer
: hur bedömningen ska ske och återkoppling ges till eleven
: hur planeringen kommer att utvärderas










5 kommentarer:

  1. Komiskt att jag just idag skrev en LPP för arbetsområde återbruk i år 8 och att jag i sista stund kände att "pedagogisk planering " är bättre passande! För det är ju precis vad det är. Begreppet "didaktisk" tycker jag passar bättre i lärarutbildningssammanhang och inte riktat mot eleverna i grundskolan.
    Sen tycker jag att det är bra att vi inte "måste" göra dem för ibland tycker jag att det tenderar att bli mer "en pappersprodukt" än något nyttigt. Just den här gången, när vi skulle sätta igång något större kändes det bra att ha så att alla elever får samma introduktion och budskap i alla delar. De är ju också bra när man skriver dem för man tänker ut och planerar hur man vill ha det på ett strukturerat sätt som blir enkelt nästa gång jag ska göra samma arbetsoråde, också för att jag ska komma ihåg hur jag egentligen tänkte från början.

    SvaraRadera
  2. Ja, du har rätt i att didaktiskt är ett mer akademiskt begrepp. Men varför inte säga "lektionsplanering" till eleverna? Eller "kunskapsplanering"? (jag bara testar olika begrepp eftersom "pedagogisk" ju också är ett rätt avancerat ord)...
    Håller även med dig om att man inte måste ge eleverna ett papper i handen till varje uppgift! Jag känner mer och mer att det där pappret är mest för lärarens skull, eller för äldre elever. Sen är det ju bra om det man tänkt som lärare finns nedtecknat på något sätt, så man inte behöver uppfinna hjulet hela tiden och att man kan dela sin planering med andra.

    SvaraRadera
  3. Hej, jag jobbar som lärare i slöjd och bild i Partille utanför Göteborg. Vi har haft precis den här diskussionen i kollegiet. Vi använder ju plattformen unikum och där har de nu infört en funktion där man kan knyta pp'n till eleven . Och sedan lätt visa med bilder och kommentarer hur eleven arbetat med arbetsområdet. Detta är något som föräldrarna kan logga in på. Se och kommentera. Även när eleverna går upp i högstadiet kan lärarna där se vad man arbetat med och hur det gått.
    Det låter ju fantastiskt bra. Eller hur... Men vilken tid det tar. Suck. Vet inte hur jag skall hinna.

    SvaraRadera
  4. Ja, det är ju där skon klämmer - är ganska övertygad om att de flesta lärare tycker idén med nedskrivna planeringar är bra i sig men problemet är att tiden inte finns att göra allt på en gång - men det finns tvång på många skolor att vi måste skriva dessa dokument i alla uppgifter. Det är en orimlig ekvation! Tänk om man istället kunde satsa på kvalitet och tänka att det får växa fram mer långsiktigt och inte den hets som många är utsatta och utsätter sig för nu.

    SvaraRadera
  5. Lärare har alltid planerat sina lektioner. Lektionsplanering alltså. De kan vara allt från rena uppsatser till några snabbt nedklottrade ord på en post-it-lapp. Idealet ligger någonstans däremellan.

    SvaraRadera