En helt vanlig fast ovanlig lektion - inspelad

Jag har fått den stora äran att bli inspelad på radio. Fantastiskt spännande och lärorikt. Å en smula obehagligt.

Länk till programserien Lärarrummet

Men när jag lyssnat några gånger släpper prestigen. I början häpnade jag över mina pinsamma tillkortakommanden(stressad pipig röst, otydlig, inkonsekvent, m.m.) men andra och tredje gången kunde jag börja analysera på ett mer objektivt och konstruktivt sätt - varför lektionen fortlöper som den gör, varför eleverna beter sig som de gör och hur jag bemöter dem. Inte för att hitta rätt eller fel, utan snarare se samband och olika betydelser. Att förstå vad jag kan förbättra, skala bort, utveckla, förtydliga... att försöka göra ett bättre jobb helt enkelt.

Jag vill verkligen uppmuntra alla lärare att låta spela in sig själv under en lektion, t ex hänga en mp3-inspelare runt halsen.Kanske lyssna tillsammans med kollegor, avdramatisera, kritiskt granska...

I Tidskriften Techne har Peter Hasselskog skrivit om hur man kan använda mp3-spelare för att dokumentera slöjdundervisningen, här är en länk .Denna metod användes när den nationella utvärderingen av slöjdämnet gjordes 2003.

Vad händer när vi "satsar" på att utveckla undervisningen?

I en artikel om matematiksatsningars resultat på forskning.se framgår det att fokus hamnat på att utveckla arbetsformer och arbetssätt snarare är att förbättra elevers matematiska kunnande. De senaste åren har "matematikverkstäder", "laborativ matematik" och andra didaktiska fenomen fått spridning på skolor runt om i landet.

Detta är högst intressant ur ett komparativt ämnesdidaktisk perspektiv (jag går en forskarskola i ämnesdidaktik och kurs i komparativ didaktik, därav terminologin), alltså när man jämför olika skolämnen.

Sett utifrån mina slöjddidaktiska glasögon har det skett ett anammande av slöjdpedagogik eller slöjddidaktik i matematikämnet. Man tänker undervisningsutveckling i form av ett ökat multimodalt och laborativt arbete med konkret material liksom arbete med tredimensionella former och figurer istället för det traditionella tvådimensionella på tavla och papper. Det är kanske lite kaxigt att påstå detta, men åtminstone har matematikdidaktiken tagit ett kliv i riktning mot de praktiskt-esteiska ämnena, mot en mer multimodal undervisning. Är detta bra i sig? Gynnar det elevernas lärande? Nej visar ju artikeln.

En intressant jämförelse är det som hände i den learning study jag genomförde med två slöjdkollegor förra året, där vi i arbetet med att förbättra slöjdundervisningen hamnade i ett rent "teoretiskt" eller snarare tvådimensionellt arbete som snarare liknande en bilduppgift istället för en slöjduppgift. Eleverna fick i uppgift att göra en skriftlig planering av en tänkt dörrskylt som skulle symbolisera ett visst budskap. De skulle "skriva vilka material och tekniker de skulle använda sig av". Men de fick alltså inte alls arbeta laborativt med material, vilken vi senare förfasades över när vi konstaterade att eleverna inte alls blivit bättre i slöjd. Det finnas olika anledningar till att vi valde denna uppgift, bl a tidsaspekten(vi hade bara en lektion till vårt förfogande.Men jag tycker att det är ett lärorikt exempel på hur fel det kan gå.

Min poäng är att det finns en stor risk att vi går över ån efter vatten vilket även är poängen i artikeln jag refererat till i början. Istället måste vi se till ämnets specifika praktiska förutsättningar och dess egen verksamhet och försöka få syn på de kritiska aspekterna inom ramen för denna verksamhet, hinderna för lärande som uppstår i själva slöjdarbetet. Inte bara prova en annan metod(hämtad från ett annat ämne i tron på att det förbättrar ämneskunskapen). Att se vad det är vi lyfter fram respektive tar förgivet att eleverna förstår. En annan sak är ju t ex hur vi hanterar skrivande i slöjden. Vad är det eleverna får sätta ord på? Många av oss tycker det är svårt att undervisning om estetiska och kulturella slöjdkunskaper. Men skapar vi uppgifter där fokus ligger på detta, liksom centrala begrepp, liksom innehållet i våra genomgångar? Eller är vi fast i tänket om tekniker, verktyg och teknisk materialhantering?

Det är fasiken inte lätt, men vem har påstått det... Slöjddidaktiken vill ju söka svar på dessa typer av kritiska aspekter, kanske i längden finna principer för att åstadkomma lärande. Kanske principer som vi som lärarkår redan bär - mer eller mindre medvetet - inom oss men som behöver komma ner på pränt, systematiseras, analyseras och förtydligas.

Behörighetsgivande kurs för slöjdlärare med behov av slöjddidaktisk kompetens på HDK/GU inom Lärarlyftet II

Äntligen har Skolverket beställt en adekvat fortbildning för slöjdlärare som sakar behörighet! HOppas många slöjdlärare får och tar möjligheten att gå kursen.

Så här skriver Peter Hasselskog på textillärarlistan:

Slöjdlärarutbildningen vid Högskolan för design och konsthantverk (HDK) på Göteborgs universitet erbjuder på uppdrag av Skolverket behörighetsgivande utbildning i slöjd upp till år 9 inom Lärarlyftet II.
Kursen som heter ”Slöjd för lärare åk 7-9, 30hp (16-45) Ingår i Lärarlyftet” startar HT-12 och är på 30 hp (nivå 16-45 hp). Den ges på kvartsfart distans, vilket innebär en kurstid på två år. Två närstudieträffar i Göteborg per termin (fredagar), i övrigt som distansstudier.  

Sprid gärna informationen till slöjdlärarkollegor som inte uppfyller kraven för lärarlegitimation, eller till andra lärarkollegor som vill läsa in ett ämne till!
Enligt reglerna för Lärarlyftet II krävs för deltagande att man uppfyller följande tre villkor: 

  1.  Har lärarexamen i ett eller flera ämnen, dock inte i slöjd
  2.  Har pågående anställning som lärare
  3.  Undervisar i slöjd under kurstiden  

Ansökningstiden är 15 mars – 15 april, ansökan görs på: www.antagning.se<http://www.antagning.se>
Mer information om kursens innehåll, upplägg och generell information om Lärarlyftet II hittar du via länken:www.hdk.gu.se/sv/lararlyftet-ii<http://www.hdk.gu.se/sv/lararlyftet-ii> 

Reportage från mitt klassrum i P1 på torsdag

Värsta utvärderingen. Sveries radio har varit med på några av mina lektioner och gjort ett reportage. Jag är superoroligt eftersom jag inte vill framstå som en pretentiös superpedagog (Jag avskyr fenomenet! Det hänger ju inte på läraren som person, det hänger på designen av undervisningen - det är min övertygelse!).

Jag är så klart bara en vanlig slöjdlärare som gillar att skriva och att dela erfarenheter och nu ska alla mina svagheter in action blottas. Såklart man våndas lite. Mina elever i åk 3 har intervjuats och jag har ingen aning om vad de har sagt. Förhoppningsvis att de älskar mina lektioner, haha (vi vet ju alla hur optimistiska elever i trean kan vara, första året de får ha slöjd). Men hoppas de granskat mig kritiskt. (t ex alla gånger jag kommit försent till lektionen eller pratat för länge under samlingen i början).


Men jag har som sagt ingen aning.
Om du är nyfiken så kan du lyssna på P1, nu på torsdag den 8 mars:

kl. 21:03

UR: Lärarrummet. Jenny Frohagen.
Människan kommunicerar genom de föremål hon skapar, bär och omger sig med, menar Jenny Frohagen, slöjdlärare i trä och metall på Mariaskolan i Stockholm. Hon forskar också i ämnet slöjddidaktik och har startat bloggen "Fröken slöjddidaktik", där hon lyfter frågor kring slöjd som skolämne.

...Jag lämnar inga garantier överhuvudtaget att detta är något intressant, men ser spänt fram emot vad mina elever säger om min undervisning. Läbbigt, men kul såklart.

Tack till Peter på SR!

Bedömningsstödet här!

Ett efterlängtat bedömningsstöd har äntligen kommit på Skolverkets hemsida:

http://www.skolverket.se/prov-och-bedomning/ovrigt-bedomningsstod/grundskoleutbildning/7-9/pr-est/slojd-1.166046


Bra aspekter som tas upp i filmen är vikten av lärarkonferens där man jämför och diskuterar "typexempel" och hur man arbetar med olika dokumentationsformer som elevers bilder, loggskrivande, kamratbedömning m.m.

Intressant också att se hur lärarna i filmen introducerar den aktuella uppgiften, syftet med arbetet. Jag slås däremot av den ålderdomliga uppdelningen av slöjduppgifter - antingen en textil uppgift eller trä eller metall. I träuppgiften(fantasifåglar) uppmuntras dock eleverna till användning av kompletterande material. Lite synd dock att lärarna i filmen mest ställer frågor till eleverna istället för att ge "feed forward" dvs. utveckla elevens resonemang och fördjupa diskussionen av t ex uttrycksformer och tala om estetiska aspekter som färg, form, konstruktion och komposition. Det tror jag många slöjdlärare har behov av att få stöd i.

Utöver filmen finns även en matris som jag tycker är något rörig även om den ger några exempel på hur man kan förstå de s.k. värdeorden eller de tre olika kunskapskvaliteterna.

Checklista säkerhet i träslöjden

Fick just tips om denna länk för att säkerställa säkerheten i slöjdsalen:

Arbetsmiljöverkets checklista för arbete vid maskiner

Sedan finns ju som jag tidigare nämnt Säkerhetsskrifterna som Arvidson och Johansson skrivit att beställa på bland annat Slöjd-detaljer:

Lokalt material - inspiration Stockholm Wood

Fick just tips om Designgalleriets utställning "Stockholm Wood" som pågår t o m 3 mars. Så här står det på deras hemsida:

Med start under Stockholm Design Week i februari presenterar Designgalleriet närproducerade produkter av formgivaren Emma Olbers. Av fallna träd från stadens parker och ull från Djurgårdens får skapar Emma Olbers design med fokus på det närproducerade. Idén till utställningen "Stockholm Wood" föddes vid ett kreativt samtal på Designgalleriet. Emma Olbers hade en tanke om att skapa närproducerade möbler från en begränsad radie, där materialet endast fick komma från Stockholm innerstad.

Oblers kontaktade ett arboristföretag och köpte loss sex träd, som annars skulle gått till ett av Stockholms värmeverk. Resultatet blev en pil från Norr Mälarstrand, en alm från Stureparken, en lönn från Katarina Bangata, en lind och en kastanj från Långholmen och en poppel från Gullmarsplan. Med tre säckar fulla av ull och två skinn från "Kungens får", som betar på Djurgården i Stockholm, kunde projektet starta. Med hjälp av Ire Möbel och Asplund fraktades stockarna ner till Tibro där prototypframtagningen av möblerna startade. Resultatet blev en soffa, ett soffbord, en matta och ett antal accessoarer i trä.

Ett intressant tänk att ta in LPP:er - att eleverna ska använda lokalt producerat material med en tydlig avgränsning i form av en begränsad area dessutom! Att väva in materialvalet på ett intressant sätt i själva uppgiften (det är annars min uppfattning att vi servar eleverna alltför mycket med denna kunskap - vilket leder till att de inte utvecklar sin förmåga att välja lämpliga material särskilt väl...)


Här finns en blogg med bilder från utställningen:

http://annettesskimmer.blogspot.com/2012/02/stockholm-wood.html


Jag tänker att alla vi runt om i landet som jobbar på innerstadsskolor borde ta parkförvaltningen till hjälp när vi behöver material(delvis såklart). Våra olika återförsäljare i alla ära, men mången gång har jag gått förbi grenhögar i stadens parker och förgrymmat mig över allt fint slöjdmaterial som går till spillo. Och mången gång har jag förgrymmat mig över allt "dött" - dvs. stiliserat fördighyvlat virke våra elever får möta i slöjden.

Hur charmiga är brädgårdar i jämförelse med en prunknande skog?
Nä, Länge leve associationsslöjden och grenars besjälade språk!

Jag gillar även hyvlat virke, tro inget annat.
Men det får liksom lite för stort utrymme i skolslöjden kan jag tycka.