Näässlöjden på Vetandets värld den 25/4!

Onsdagen den 25 april sändes ett program i P1 om Otto Salomons pedagogiska snickerislöjd och en intervju med doktoranden Anna Alm, som undersökt de pedagogiska idéerna i Nääs-slöjden.

Länk till programmet

Länk till beskrivning av Annas avhandlingsämne

En intressant aspekt som tas upp apropå bedömning av slöjdarbeten är stämplingstekniken och att ett slöjdföremål granskades anonymt... funderar för- och nackdelar med detta. Har dock inget vettigt eller ovettigt att säga om detta ännu.

Boka en lyktstolpe!

Blev sannerligen glad och inspirerad när jag läste om slöjdläraren Birgitta Möllers stickprojekt i Malmö.

Klickade vidare och fann denna fantastiska bild från Malmöfestivalens stickupprop:

...är det inte ögongodis så säg? Sen kanske det blir lite väl varmt för trädet efter en stund, men hej så vackert!

Undra hur man gör för att boka sig en lyktstolpe i sin egen hemort?
Eller en ledsen parkbänk i nåt bortglömt hörn?
Borde inte det vara en möjlig slöjduppgift med elever i de senare årskurserna?

Vad kan tänkas vara lämpliga ytor/föremål/områden i det offentliga rummet? Eller lämpliga sammanhang, events, festivaler m.m. där eleverna kan få ta sin stad i egna händer så att säga...

Ny avhandling om praktisk kunskap!

I helgen ska jag gå en kurs i näverslöjd - lycka för en storstadsbo! - men kanske att jag hinner bläddra lite i denna nya avhandling av Sie von Gegerfelt Kronberg:

Vilja, självtillit och ansvar - kunskapens konstruktion i skapande processer

Jag håller själv på att brottas med texter som rör tyst kunskap, hantverkskunnande, praktisk kunskap, sambandet mellan att veta att och att veta hur osv. Gubbar som Polanyi, Wittgenstein, Dormer, Janik och Ryle.

Så, alltid trevligt med bollplank, tack till Sie!

Lärarplaneringar från träffen på Nordiska museet

I mars träffades drygt 200 slöjdlärare för att diskutera lärares planeringsarbete, ta del av goda exempel och diskutera dokument som LPP:er, pedagogiska planeringar och didaktiska planeringar.

Resultatet från träffarna finns nu att ladda ner på följande länk:

http://www.pedagogstockholm.se/Utveckling/Slojd/Skolslojd-for-slojdlarare---ideutbyte-och-interaktiv-fortbildning/

I slutet av dokumentet "de tolv planeringarna" ligger en sammanställning av de kommentarer som samlades in från diskussionsgrupperna.

Med hopp om en fortsatt kritisk granskning och utveckling av slöjdlärares planeringsarbete!

Ordning och reda i slöjdens begrepp!

...ja, hur tusan får vi ordning och reda i slöjdens begreppsvärld? Och vilken ordning och reda vill vi ska råda?

Detta inlägg bottnar i diskussioner som jag haft med ett flertal kollegor om hur vi ska tolka innebörden av Lgr11s "slöjdspecifika begrepp". Kommentarmaterialet säger mycket lite om detta:

Genom undervisningen i slöjd anger kursplanen att eleverna ska utveckla förtrogenhet med begrepp som beskriver arbetsprocesser, redskap och slöjdföremåls estetiska uttryck. Kursplanen betonar genomgående analys och värdering för att uppmärksamma lärandet i görandet. Det förutsätter ett språk och en begreppsapparat. Att kunna uttrycka sig med slöjdspecifika begrepp är viktigt för att fördjupa lärandet. De slöjdspecifika begreppen berikar också det allmänna ordförrådet och gör det lättare att kommunicera med andra.

Att ha ett rikt språk för att kunna beskriva och sätta ord på vad man känt och tänkt i samband med en estetisk upplevelse är också betydelsefullt. Det gäller både för den egna personliga utvecklingen och för att kunna göra sig förstådd hos andra.

Skolverkets kommentarmaterial säger alltså ingenting om huruvida det heter putsa eller slipa på trä, eller om det heter tolaga eller tolada, eller svepform...eller böjträform?!
 
Slipklots eller slipkloss?

Ett annat gammalt kärt exempel för egen del är vinkelhake versus anslagsvinkel.

Ytterligare en växel man kan dra i är "korrektheten" i mer metaforiska begrepp som krokodilkäft eller krokodilklämma istället för filklämma, eller pistollinjal istället för anslagsvinkel.

Förvirring!

Och nu pratar jag än så länge bara om hantverkstekniska begrepp - namn på verktyg, redskap och tekniker.
Vilka begrepp använder vi för att tala om arbetsprocesser?  Eller begrepp för att tala om slöjdföremåls estetiska uttryck?

Detta är alltså något vi slöjdlärare måste reda ut själva, som kår.
..och hur tusan ska detta gå till?

Jag tänker att för att inte få total panik över detta måste en börja med de begrepp hon är van vid sedan tidigare när det t ex gäller processbegrepp:

* Idéutveckling - då kommer begrepp som skiss, ritning, modell, planering, kapnota, provbit m.m. in
* Överväganden - val av uttryck/material/verktyg/teknik osv.
* Framställning - materialberäkning, mätning, bearbetning, hantering av verktyg m.m., systematiskt arbete, experimentellt arbete, sammansättning, montering, applikation, dekoration, fogning, finjustering, putsning, ytbehandling...
* Värdera resultat - observera, resonera, dokumentera, diskutera, jämföra, reflektera...


...detta är verkligen en högst personlig förståelse av dessa fyra processbegrepp. Jag tror ju någonstans på att hitta synonymer till dessa för eleverna. Jag menar inte att vi inte ska använda just dessa ord, utan att hitta lämpliga synonymer för att ge expempel på och förtydliga innebörden i dessa begrepp.

När det gäller begrepp för att tala om estetiska och kulturella uttryck har jag själv tillsammans med kollegor i en studie om symboliska uttryck funnit en stor användning för s.k. formalestetiska aspekter eller estetiska begrepp som kan användas för att tala om ett uttryck i ett slöjdföremål:

 form, färg, material, struktur, textur, mönster/symboler, yta m.m.
För ynge barn kanske man arbetar med begrepp som t ex hur en yta känns mot handen. Med alla elever tror jag det är bra att använda motsatsbegrepp som grov - fin, mjuk - hård, ljus - mörk, symetri - asymetri, konvex - konkav, kantig - rund osv. Även designtermer som ergonomi, funktion och användarvänlig borde vara användbara i slöjdarbetet.

Det här är bara ett litet kåseri om slöjdens specifika begrepp. Jag kanske är helt ute och cyklar. Eller är jag på rätt väg?

Måste bara avsluta med att lägga till ett citat från min "slöjdlärarbibel" från utbildningen, dvs. det gula häftet eller pärmen från Linköpings Universitet som nog alla utbildade träslöjdsmajjar känner till, sid 9:1 i första boken:

I dagligt tal används fortfarande orden sandpapper resp smärgelduk, trots att slipmedlet inte längre är sand och inte alltid smärgel. Den rätta benämningen är slippapper resp slipduk.

...säger vem? Gud eller?