Verktyg vs Redskap

Jag har länge funderat över hur vi talar om skillnaden mellan redskap och verktyg i slöjden och har väl haft en vag definition av att verktyg är något som bearbetar material medan redskap är ett mer allmänt begrepp för föremål som människan skapar och använder som hjälpmedel i olika arbetsprocesser.

Så kollade jag på wikipedia och gillade beskrviningarna där:

Verktyg, naturligt eller tillverkat föremål (redskap) som används för att underlätta arbete.

En snävare men allmänt vedertagen definition är 'redskap för bearbetning av material', till exempel skärande bearbetning (kniv, stämjärn, borr, såg), formande bearbetning (hammare), m fl.

Handverktyg är verktyg som hålls med ena eller båda händerna och inte är motordrivna.

Havsuttrar och några apor använder stenar för att krossa musslor och nötter.

Redskap är ett samlingsord för olika slags hjälpmedel som används för att utföra växlande arbeten. Ett redskap kan vara handredskap eller jordbruksredskap. En snävare definition är ett föremål som möjliggör eller underlättar en praktisk arbetsuppgift.
Redskap är även olika föremål eller hjälpmedel i idrott och gymnastik.

(hämtat 2012-02-01)

Uppföljningsföreläsning fortbildning

I samband med skolslöjdsutställningen och fortbildningskvällen den 14/3 kommer även Nordiska museet att anornda en föreläsning för slöjdlärare där några FoU-projekt i slöjd kommer att presenteras och det blir ett tillfälle att följa upp de förslag och idéer som kommit fram under fortbildningskvällen den 14/3.

Datum för denna föreläsning/seminarium är satt: 28 mars

Även att skriva in i kalendern!


Mer info kommer framöver. 

14 mars: fortbildning för slöjdlärare i stockholm!

Nu är datum satt för fortbildningsdagen på Nordiska museet för slöjdlärare: Onsdagen den 14 mars

Skriv in i kalendern! Hoppas så många som möjligt kan komma, det kommer finnas ca 180 platser.

Kommer komma annons i Lärarnas tidning.

Det viktigaste nu är att få in LPP:er och didaktiska planer som är tänkta att utgör kittet i själva utvecklingstorget där syftet är att sprida, granska och tillsammans förbättra lektionsplaneringar och slöjduppgifter/arbetsområden.

Maila till mig senast den 5 mars (jag är med och anordnar denna träff tillsammans med Nordiska museet):

jenny.frohagen@utep.su.se


Tillsammans hjälps vi åt, tillsammans blir vi bättre. 
/jenny

En sorgens dag.

Idag gick jag förbi slöjdsalarna i Konradsberg, gamla Lärarhögskolan, som numera tillhör Stockholms Universitet. Jag har tidigare lagt ut bilder på den ena salen här på min blogg.

Denna sal var nu helt tömd på sin slöjdsjäl, verktygsväggarna gapade tomma och hyllorna likaså. Hyvelbänkarna stod där och grät tomma torra tårar, liksom jag.

Anders, min fantastiskt duktige slöjdlärare såg inte heller ut att vara särskilt torrögd, där han stor och packade ned i lådor eller slängde i sopkärlet. En sån fruktansvärd känsla att behöva montera ner en ypperlig och enligt mig ultimat slöjdsal, på grund av att denna kunskapsform inte längre är önskvärd.

Denna dag riktar jag mycket ondskefulla och arga känslor mot Stockholms Universitet och den sinneförvirring och vettlöshet som råder där bland de som har makten att bestämma om lärarutbildningen och utbildningvetenskapen.

Som inte haft vett att värna om och behålla denna fantastiska kreativa didaktiska och av alla studenter och lärare uppskattade miljö som slöjdsalarna utgjort.

Som inte haft vett att tillvarata och behålla en fantastisk slöjddidaktiker som Anders utgör. Denna förakt för adjunkter som får en att kräkas. Kräkas på akademiska gubbväldesidioter som värderar den teoretiska kunskapen före den praktiska. Det är vidrigt och vettlöst.

Som inte haft vett att behålla en institution som verkar i ett fält som är på tok för eftersatt inom utbildningsvetenskapen - de praktiska kunskapstraditionerna.


Nu riktar vi blickarna mot Konstfack, när det gäller slöjdlärarutbildning i mälarregionen.

Livet kan så klart går vidare och bli bra, förhoppningsvis till och med bättre! Allt hopp och all förväntan läggs nu på att de ansvariga för slöjdlärarutbildningen på Konstfack förstår betydelsen av att inte låta en förvaltad, beprövad och utvecklad slöjddidaktisk kunskap gå i graven. Att de kraftfulla didaktiska redskap och verktyg som Konradsbergsslöjden utvecklat kan få leva vidare och utvecklas kreativt. Jag ska göra mitt bästa för att förvalda den praktiska klokskap som min slöjdlärarutbildning gett mig. Jag hoppas alla ni andra Konradsbergsslöjdare gör detsamma.

Men den tomma ensliga slöjdsalen släpper inte sitt grepp om mig.
Den står kvar och tynar bort.
Och det gör
ont
ont
ont
i mitt träslöljdarhjärta att behöva bevittna denna idioti.

Slöjd som form respektive innehåll

Läste just en skitbra artikel om estetiken i skolan, Ta skapandet på allvar, från tidningen Förskolan. Gillar särskilt Niklas Pramlings resonemang om synen på estetik som form respektive innehåll. Han tycker att vi istället för att tala om estetiska lärprocesser som blivit lite av ett mode-ord på senare år bör tala om estetik som form och innehåll, och då följaktligen estetiska ämnen som musik, bild och slöjd som just form respektive innehåll. Han ger i artikeln följande exempel:

Om läraren vid en samling spelar på en trumma och pratar med barnen om hur många slag som spelades på trumman riktas barnens uppmärksamhet mot antal, vilket är matematik. Det estetiska, musiken, blir då bara en form för ett annat innehåll. Om läraren istället spelar på trumman och pratar med barnen om ljuden – blev det starkare eller svagare, gick det fortare eller långsammare? – då riktas istället barnens uppmärksamhet mot musikaliska dimensioner såsom dynamik och tempo.

– Båda dessa typer av aktiviteter är fullt rimliga att arbeta med i förskolan, att låta det estetiska bli såväl form som innehåll. Man bör dock vara klar över att man i de två fallen stöttar barn i att uppmärksamma och lära sig väldigt olika saker, menar Niklas Pramling.

En jämförelse med skolslöjden skulle kunna vara att betrakta en slöjduppgift, t ex den nästan lite klassiska uppgiften i TM-slöjd, "bygg något av en meter bräda". Denna uppgift kan man såklart hantera på vitt skilda sätt. Om man ser slöjdundervisning som form eller i "Lars Lindström-termer" medieneutral, att lära sig med slöjd eller lära sig genom slöjd (se tex Lindström, Lars (2009). Estetiska lärprocesser om, i, med 
och genom slöjd. KRUT 133/134 (nr 1–2 2009). Här finns en länk som knyter an i detta, se Bilaga IV, sid. 34-39) så skulle man i undervisningen kring denna uppgift kunna fokusera på de matematiska mätenheterna centimeter, decimeter, och millimeter eller geometriska begrepp och hålla en undervisning kring detta. Om man däremot vill se slöjd som innehåll handlar det snarare om att fokusera på t ex vilken typ av verktyg man bör välja för att kapa och klyva brädan och hur dessa hanteras.

Jag tror detta är särskilt relevant i skolslöjden just för jag tror att många slöjdlärare betraktar slöjdämnet i mångt och mycket som ett hjälpämne, eller ett ämne som syftar till att utveckla mer generella förmågor. Vilket det så klart har goda förutsättningar att göra. Men min poäng är att jag tror vi binder ris om egen rygg om vi negligerar hantverket i slöjden eller tycker det är mindre viktigt hur eleverna gör och istället fokuserar undervisningen på mer "genomkunskaper". Jag kan bli vansinnig av resonemang likt "slöjd är praktisk matematik" eller "slöjd är ett problemlösningsämne, man lär sig att lösa problem". Då pratar man om slöjd som form och nedvärderar därmed som jag ser det slöjd som ett berättigat innehåll i sig självt. Sen kanske vansinnig var att ta i lite. Men det stör mig att vi ofta prata om slöjdundervisning som skiljt från hantverksundervisning. Möjligen bottnar detta i en rädsla för att vi ska hamna tillbaka i en enbart repetitiv skolform där lärandet enbart handlar om att göra om och göra rätt och göra som läraren gör och aldrig få uttrycka egna former och färger och materialval. Men det tror jag i så fall är ett luftslott.

Jag föll även pladask för Eva Änggårds inslag i artikeln kring "myten om det skapande barnet som inte ska styras av vuxna". Mitt i prick. Läs och begrunda!

Fortbildning för slöjdlärare på Nordiska museet i vår

I vår kommer nordiska museet slå upp dörrarna till en stor utställning om skolslöjd  som kommer att pågå under nästa ett helt år- det gillar vi!

länk till museets hemsida

Under våren kommer museet att bjuda in slöjdlärare till en fortbildningskväll, som inleds med besök på utställningen, därefter mingel, föreläsning och ett idétorg där lärare får möjlighet att tillsammans utveckla idéer till arbetsområden sin ligger i linje med Lgr11.

Denna kväll är fortfarande under planering, jag är med och drar i detta och jag tänkte vända mig till er som läser här för att be om tips och råd för hur en dylik kväll kan bli så givande som möjligt för delatagande lärare.

Det kommer bli en inträdesavgift (ca 150 kr) men förhoppningsvis går detta att subventionera via arbetsgivaren. Vi förhandlar om detta...

Jag tycker själv att det finns för få möjligheter till nätverk och konstruktiva möten med slöjdlärarkollegor utanför den egna skolan, därför hoppas jag att det är fler än jag som känner såhär och som skulle vara intresserade av en fortbildningskväll som denna.

Ett spår som jag funderat på är att genom "idétorget" sprida lyckade exempel på uppgifter/arbetsområden/LPP:er som lärare kan få visa upp och vi kan få till en kvalitativ och kritisk granskning för att göra vår undervisning ännu bättre. Jag tycker själv mycket om att få mina tankar och lektionsplaneringar utsatta för granskning och kritiska kommentarer.

Kanske det finns fler lärare som kan tänka sig att dela med sig av LPP:er eller något liknande om sin undervisning att ställa ut på idétorget? Kanske ett utkast, en idéskiss som kan tänkas bearbetas i denna arbetsform? Jag tänker t ex kolla med mina kollegor om det är ok att vi ställer ut en LPP för granskning och lektionerna som jag och två andra lärare gjort i en forskningsstudie om symboliska uttryck hoppas jag kunna presentera för granskning i detta sammanhang.

Förhoppningsvis kan vi sedan publicera "resultaten" av kvällens diskussion om slöjdundervisning på pedagogstockholm.se

Hör av dig till mig om du har något du vill dela med dig av!
Jenny.frohagen@stockholm.se

Länk till min pågående studie inom EKU

EKU är min lilla benämning på kunskapsområdet "estetiska och kulturella uttrycksformer" (det är ju lite långt, så det fick bli EKU).

Här är en länk till projektbeskrivningen av vår pågående learning study i slöjd:

http://www.pedagogstockholm.se/Utveckling/Forskning-och-utveckling/Amnesdidaktiska-natverk/Praktiska-och-estetiska-amnen/

Vi kommer den 3 februari att presentera studien för lärare och rektorer i Stockholms Stad, en konferens som främst riktar sig till deltagande skolor och lärare i stadens ämnesdidaktiska nätverk.

Just nu är det febrilt analysarbete och artikelskrivande....lite jul och nyår mellan varven.

Under våren kommer förhoppningsvis även en artikel att publiceras på Skolporten, jag lär länka till den när, om.... den kommer :)