lördag 29 september 2012

The making disciplines

Jag var i på Högskolan i Telemark i Notodden på MAKING-konferens i veckan och återvände trött, förundrad och full av hopp och glöd för vårt ämnes framtid. Det var väldigt intressant att träffa "slöjdare"  från alla delar av världen, från Nya Zeeland och Japan till Finland, Belgien och USA. Mest var det folk från våra nordiska länder eftersom det var NordFo som arrangerade. Hos oss är ju slöjd och dess motsvarigheter i grannländerna t ex en självklarhet på skolschemat - i Finland och Norge är den ämnesdidaktiska forskningen relativt väl etablerad. Massor av kloka hjärnor som kämpar på för att lyfta slöjdens och "den materiella kulturens" frågor i utbildningssammanhang runt om i världen.

Det bubblar och det sjuder om den praktiska klokheten. Den får och tar sig mer och mer utrymme i den akademiska världen för var dag som går och det ska verkligen bli spännande att se vart detta bär hän.
The making disciplines är på väg att formulera sig. Världens äldsta kunskapsform - att lära genom att tillverka - är på väg in i kunskapens finrum.

Jag gillar detta begrepp: to make, the art of making, making disciplines... På svenska tycker jag att den lämpligaste översättningen är att 'tillverka' eller att 'framställa'. Det är mer precist än att 'skapa 'eller att 'göra'. Man kan jämföra med The performing disciplines dit drama, musik, dans och idrott brukar räknas. Två olika nyanser av att skapa något.

Men det är inte lätt med ord. Jag kan inte låta bli att göra kopplingen till vilken "typ" av ämne vi är. Är vi ett praktiskt ämne? Eller ett estetiskt? Eller ett teoretiskt ämne?

Är vi ett konstnärligt ämne?
Ett hantverksämne?
Eller ett multimodalt ämne?

Kan man tala om tillverkande ämnen, skapande ämnen? Är det lämpligare än att tala om praktiskt-estetiska ämnen? Det ämnesgruppsbegreppet känns ju så totalt fel i den kunskapssyn vi har idag och Lgr11:s formuleringar där alla skolmnen ska vara både teoretiska (bygga på ett formulerat kunskapsinnehåll/fakta), praktiska (utveckla olika typer av förståelser och färdigheter att använda begrepp, ämnesspecifika redskap och material m.m.)  och estetiska (kunna uttrycka kunskaper genom olika sinnesupplevelser och representationsformer -  visuell, verbal, musisk,  kroppslig och materiell kommunikation.

Det är inte lätt att vara ett ämne på tvären, men jag är övertygad om att vi kan formulera det ännu oformulerade.
                                                                                                                                                                                                                                             


Ett LPP-exempel åk 8 2012

i har försökt att åstadkomma en tydlig LPP till våra elever i en materialövergripande uppgift i åk 8.

Önskar jag kunde lägga in den här i sitt orginalformat som pdf, inte för att det är särskilt avancerat men för att läsaren ska kunna se hur vi gör på vår skola. Men nu blir det istället i en annan layout.

Jag är faktiskt ganska nöjd med den här uppgiften. Eleverna ska snart redovisa sina resultat och jag lägger kanske ut några bilder här om inte minnet sviker mig.

Redovisar textinnehållet och vår bedömningsmatris med sina förtydligande exempel. Något jag anser är ett måste för att eleverna ska begrpia vilket kunnande som vi bedömer i uppgiften.

Kommentera och kritisera gärna!
Använd och gör om i din egen undervisning om du tycker upplägget verkar vettigt.




Slöjd åk 8
lokal pedagogisk panering v 35-42
Nyttigt Skräp

Att fläta, väva och binda korgar av olika material som finns tillhands, är något människan gjort sedan yngre stenåldern.  Du får lära dig hur du kan förvandla dagliga sopor som sladdar, kartong- och plastförpackningar, konservburkar m.m. till praktiska och kvalitativa förvaringar.

Lärandemål 
Du ska kunna tillverka ett användbart föremål med korgens form av olika återanvända material (t ex papper, plast och metall).

Du ska då behärska och kunna experimentera med teknikerna vävning och flätning (pröva olika konstruktionsmöjligheter).

Du ska kunna välja och motivera hur du valt material och hur du bearbetat detta material under arbetets gång till ett föremål utifrån kvalitets- och miljöaspekter.

Du ska kunna göra miljömässigt hållbara val av olika material i slöjdarbetet.

Du ska kunna använda begrepp som tuskaft, varp, täthet, yta, färger, form och avslut för att beskriva kvaliteter och symboliska uttryck i ditt slöjdarbete.


Undervisningen

Vi inleder med en introduktion i helklass där lärarna visar olika exempel på flätning och vävning och vilka återvunna material som är lämpliga till detta. Du börjar med att tillverka en flätad korg av tidningspapper och tekniken tuskaft. Därefter ska du utveckla tekniken, materialvalet och korgformen.
Till den andra lektionen ska du ta med eget återvunnet material såsom mjölkförpackningar, konservburkar, läskburkar, plastpåsar, elsladdar och/eller tidningar. Du ska göra så medvetna val som möjligt av färg, form och funktion! Arbetet avslutas med att du redovisar dina föremål i grupp och kommenterar andras slöjdarbeten utifrån uppsatta kriterier (se kunskapskraven på nästa sida!).


Bedömningen

Vi kommer att bedöma hur du har:

– bearbetat ditt slöjdmaterial med hjälp av olika tekniker (t ex hur du har vävt och hur du har gjort kanter)

– valt material, färger, former och tekniker och varför

– resonerat kring miljöfrågor i ditt slöjdarbete (t ex om du vet vilken miljöpåverkan olika material har och hur du har hushållit med slöjdmaterial)

– redovisat ditt slöjdarbete med hjälp av slöjdord


Bedömningsunderlaget i uppgiften:  
• Skisser, loggbok samt färdig slöjdprodukt
• Observationer under lektionstid
• muntlig redovisning med kamratbedömning
• skriftlig redovisning




onsdag 12 september 2012

Föreläsning om Bedömning i slöjd 21/11!

Är väldigt glad över att ha fått Viveca Lindberg att komma och föreläsa om pedagogisk bedömning i slöjd på Nordiska museet den 21/11.Boka datumet om du kan komma!

Vivecka är grym på att ge tydliga exempel och bringa klarhet i hur man kan hantera kunskapskrav, tänka kring bedömningsformer, akta sig för fallgropar i bedömningsarbetet och framför allt hur vi slöjdlärare kan arbeta systematiskt med kunskapsbedömning i slöjd.

Inom kort kommer det anmälningsformulär på Nordiska museets hemsida.

Viveca är en av författarna och medredaktör till böckerna Pedagogisk bedömning (2011, OBS andra utgåvan) och Kunskapande, kommunikation och bedömning i gestaltande utbildning (2008).

Mycket matnyttigt för slöjdlärare i dessa böcker!