"Betyg hämmar lärare och elever" - Uppsala - UNT.se

"Betyg hämmar lärare och elever" - Uppsala - UNT.se

Ja, jag instämmer med Uppsalaforskarna. Det är ju för sorglig att de stora partierna ska vara så förbannat envisa som vill in och pilla i de dokumentations- och "bedömningssystem" som används i skolan. Något har gått väldigt snett när aktuella forskningsresultat och yrkeskårens/utbildningsvetenskapens pedagogiska/didaktiska kunskaper inte är det som i huvudsak styr skolans kunskapsuppdrag och didaktiska organisering (med det senare menar jag den form av bedömning varje enskild lärare gör av elevens kunskaper i ämnet).

Tänk om vi istället utvecklade IUP-systemet så att det fokuserar kunskapsuppdraget, inte elevernas sociala utveckling som det gör till stor del idag. Att ha individuella utvecklingsplaner i varje ämne. Behöver inte vara så fruktansvärt omfattade, en utveckling av dagens omdömessystem fast mer uppstyrt, om inte rent av nationellt styrt för så hör likvärdighet som möjligt. Och där varje ämnen har sina centrala kunskapsområden som bedöms. T ex de kunskapsområden i det centrala innehållet i de "nya" kursplanerna?

I slöjd skulle det i så fall innebära att vi gör en formativ bedömning av elevens kunskapsutveckling inom de fyra områdena:
- slöjdens material, redskap och hantverkstekniker,
- slöjdens arbetsprocesser,
- slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer,
- slöjden i samhället

Detta känns mer ändamålsenligt för vårt professionella uppdrag, att åstadkomma lärande. Önskar att detta ämnesmässiga kunskapsuppdrag formulerades tydligare i läroplanen och sätts över andra mer eller mindre uttalade uppdrag såsom "förvaringsuppdraget", "urvalsuppdraget/sorteringsuppdraget" och det "socialt fostrande uppdraget".

Vad innebär det att kunna såga?

Ja, det är mycket sågande för min del. Kanske inte så mycket handgripligen för tillfället mer i tanken. Men snart möter jag mina elever igen, yes! Såga såga såg...

Vad är en såg, hur ser den ut? (vad är inte en såg?)
Vad betyder verbet såga? (vad betyder inte verbet såga?)
Varför ska man lära sig att såga? Vad är bra med att kunna såga? Varför inte?
Vad man kan göra med en såg...
Olika sågar - namn och vad de har skapats för
Olika sätt att såga på: hur man kan luta en såg, hur man kan hålla en såg, hur man kan styra en såg med hjälp av olika redskap/hjälpmedel...

Kanske man kan smyga in en fråga per lektion som de får fundera på, skriva om, rita om, prata om, såga om.

slöjdkunskap...

...utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv uppstår frågan: vad innebär det att vara kunnig i slöjd? Vad skiljer slöjdkunskap från t ex matematikkunskap, bildkunskap och inte minst från teknikkunskap?

Om man utgår från de fyra F:en kanske man kan se det såhär, exempelvis kunskap om material och verktyg:

Fakta: att kunna beskriva hur man kan hantera de material och verktyg som omger oss.

Förståelse: att kunna visa och förklara hur hantering av material och verktyg hänger ihop med resultatet.

Färdighet: att kunna bearbeta och använda material och verktyg.

Förtrogenhet: att kunna välja och ändamålsenligt hantera de material och verktyg som omger oss.

Calle Malmsten citat

Hittade just detta underbara citat:

”Den hand som arbetar skapar en hjärna som tänker.” 
från vår föregångare Carl Malmsten . Ska leta vidare var detta kommer ifrån.

Skissande

En kortis:

Nu ska jag strax träffa mina nya treor och de ska få möta min skeduppgift. Den är som de flesta av mina uppgifter ett hopkok av funderingar kring ålderslämpliga verktyg och tekniker, kursplanetänk och givetvis har jag i grunden snott den av en före detta kollega, kära roliga Lennart ute på Ingarö,  därefter modifierat hit och dit.

Redan här massa frågor som söker svar! Vad är lämpliga verktyg, för vem? Tekniker...eller metoder, vad är skillnaden? Vad menar vi med "att kunna en teknik/en metod"? Tänker vi ur ett mäster-lärlingsperspektiv eller ett mer innovativt-experimentellt perspektiv? Eller både och? Hur då, för vem och till vilken nytta? Hur kan vi, ur ett samhällsperspektiv, motivera de tekniker/metoder vi väljer åt våra elever, framtidens slöjdare? Vad behöver de kunna? Ska vi ens bestämma val av teknik eller ska man i slöjd bara tala om tillvägagångssätt, arbetsprocesser och progressionen i dessa?

Usch vad jag har svårt att fatta mig kort, skriva tydligt. Jag skulle ju bara ta upp min lilla skeduppgift och att jag tänkte låta eleverna börja med att skissa i lera för att finna och klämma sig fram till en skön form på skedens handtag. Leka och låta "idéfasen" få ta sin goda tid. Vi får väl se hur det går...

Min hypotes när det gäller att lära sig skissa är att börja i det konkreta, i materialet. Det har jag lärt mig på Lärarhögskolan av Uffe och Anders. Jämför med att t ex införa vyskiss eller perspektivskiss i sexans arbetsområde, där de stackars eleverna tidigare aldrig har fått lära sig skissens "väsen", dess funktion och kommunikativa uttryck. Som att börja i lera, pappmodeller eller vad det nu kan vara.. Kanske därefter fotta från olika vinklar och vrår... och på så sätt successivt lära sig att föra över detta skissande i papprets två dimensioner och specifika rittekniksspråk med sina koder, det mest abstrakta och "onaturliga".

slöjdprocessen... eller processer?

För en stund sedan stod jag i köket och diskade upp för kvällen, Cornelis sjöng för mig från högtalarna. Jag tycker för det mest om att diska. Att göra denna vardagssyssla man annars lätt skulle kunna se som ett rent besvär och traadejobb (på ren skånska). Jag undrar om det är fler slöjdare därute som liksom jag gillar att saktmodigt låta händerna med varierande styrka fatta om plastburkar, lerfat och kristallglas, diska med lagom tryck? Hushålla med vattnet, kan man kanske göra på olika sätt.

Där, i mitt diskande, kom jag plötsligt att tänka på slöjdprocessen. Eller snarare tänkte jag på om det finns olika typer av arbetsprocesser. Det är ju det begrepp som används i Skolverkets liggande förslag till ny kursplan i slöjd och som många reagerat på. Ja, jag har ju själv suttit med i skrivgruppen och tyckt att detta är ett begrepp som på ett bra sätt  förklarar att eleverna i slöjden ska lära sig olika typer av arbetsprocesser, vi bör inte låsa fast oss vid EN process. Men vi har benämnt det Slöjdens arbetsprocesser. Det har Peter Hasselskog skrivit en helt del om. Men det är ett område/begrepp som jag verkligen tycker vi slöjdlärare måste diskutera och definiera omgående. Vad menar vi? Vad är det eleverna kan när de har kunskap om slöjdens arbetsprocesser? (Fast kanske dumt att vi separerar orden? Bättre att tala om slöjdprocesser? Liksom att tala om slöjdtekniker istället för hantverkstekniker.Svenska språket brukar väl förresten stoltsera med att bygga samman ord, inte särskriva som i engelskan.) Det är ju urviktigt att vi som arbetar med ett ämne som i stort grunnar sig på "tyst kunskap"/outtalad kunskap, enas och skriver fram ord och begrepp som beskriver vad slöjdkunskaper är för nåt. T ex vad är skillnaden mellan en hantverksteknik och en slöjdteknik?

Så funderar jag åter på disken och funderar över om det är så att min "diskteknik" grundar sig i mitt slöjdkunnande, mitt sätt att förhålla mig till en arbetsprocess... Som att kunna arbeta saktmodigt och noggrant, för att skona materialet och hushålla med det. Kan man härleda ett slöjdkunnande i en diskprocess?

Tack och go´natt.

Flum kring logiskt tänkande

Funderar över hur människors logiska tänkande fungerar och om människors kognitiva utveckling sker på olika sätt. Ta t ex Howard Gardners nio olika intelligenser och vilken funktion dessa olika intelligenser har för människors förmåga att tänka och handla logiskt. Jag kan inte slita mig från en idé som dyker upp i skallen på mig: finns det olika typer av logiskt tänkande, olika logiker? Kan man - som jag funderar över - skilja mellan kognitiv logik, affektiv logik, estetisk/sinnlig logik etc. Eller finns det bara logiskt och ologiskt tänkande? Enligt vår gamle vän Aristoteles skiljer man mellan korrekta och inkorrekta slutledningar. Men vad är en inkorrekt slutledning, ett ologiskt tänkande? Enligt wikipedia (jag vet, det är en högst ovetenskaplig källa men tjusningen och kanske en risk man får ta, är ju att ett blogginlägg som detta inte kräver akademiska källor) menar den moderna logiken att det finns olika former av logik såsom formell logik, symbolisk logik och matematisk logik. Borde inte detta kunna översättas med att det finns olika typer av logiskt tänkande relaterade till olika kunskapsformer, olika sätt att resonera logiskt?

Slöjd som skolämne

Slöjd ÄR ett udda ämne som är föga känt utanför norden. Ett skolämne som ofta hamnar långt ner i kunskapshierarkin (se min text om begreppet PREST-ämnen), där de s.k. kärnämnena ligger i topp.
Varför denna hierarki? Vad betyder slöjd för barns kognitiva och sinnliga utveckling? Vad är slöjdkunskap och hur lära man sig denna kunskap? Och varför slöjd kan man ju undra... Som en följd av dessa väcks även frågor som rör lärares professionella uppdrag, lärarforskning och ämnet didaktik. Varmt välkommen att diskutera!